Oculus Reparo!

Jag kittlade en kompis häromdan, och reaktionen från personen i fråga blev så våldsam så att den resulterade i att mina glasögon gick i två delar, se bild nedan.

glasögon

Sedan dess har jag försökt både att gå till en optiker, och att vifta med en trollspöliknande penna och säga “Oculus Reparo”, men Hermione Granger behärskar uppenbarligen den tekniken bättre än jag.

Idag har jag för övrigt höjt julstämningen lite hemma hos mina föräldrar, där jag bor över julen, genom denna stiliga installation i vardagsrummet; tadaaa! Julfikusen!

fikus

Sen råkade det visst bli ett foto på Molly också.

molly

Vad trevligt och familjärt det här inlägget blev! God jul, allesammans!

Lokalförsörjningsförvaltningen lurar dina barn!

Okej, hur ska jag nu fortsätta efter denna dramatiska rubriksättning? Kanske såhär. Jag var för ett tag sen med och tog fram ett pedagogiskt material som skulle delas ut i Göteborgs för- och grundskolor. Vi var ett gäng fysikstudenter från universitetet som skrev om olika aspekter på växthuseffekten och vad varje person kan göra för att påverka. Min del i det hela handlade om livsmedel och hur vi påverkar genom den mat vi äter. Som bekant står köttindustrin för ungefär 20% av världens samlade växthusgasutsläpp, vilket är mer än hela transportsektorn (FAO, 2006)!

Detta stycke har lokalförsörjningsförvaltningen valt att helt stryka från det färdiga materialet! Även avsnittet om avfall och konsumtion, som en vän till mig skrev, är borttaget. Konsumtionen är förmodligen den absolut viktigaste miljöfrågan som överhuvudtaget existerar. Däremot finns gott om råd om hur man ska hälla tandbortvattnet i ett glas istället för att borsta under rinnande vatten, och tänka på att duscha kortare tid. Detta är självklart bra grejer, men det är pluttiga småsaker som är totalt marginella i jämförelse med vikten av att minska vår konsumtion eller att ifrågasätta köttindustrin.

klimp

Det känns som att vi vuxna stillar vårt samvete, genom att samtidigt svika våra barn. Vi lurar dom att vi inte står inför större förändringar än att borsta tänderna i ett tandborstglas. Vad ska vi svara när de blir äldre och frågar oss “Men herregud morsan, varför sa ni ingenting?!? Nu är det ju försent!”.

Dessutom krävde vi (miljöfysikstudenterna) att få se materialet innan det trycktes, så att det tolkats rätt, men det glömdes tydligen bort av lokalförsörjningsförvaltningen.

Det är våra barn som kommer att få leva med konsekvenserna av vårt handlande (i dubbel bemärkelse). Hur kan vi vara så oansvariga att vi censurerar för dom hur vi förstör deras framtid? Vi gör det inte för deras skull. Vi gör det för att det är för obehagligt för oss att ta upp frågorna med våra barn. Istället blundar vi och lämpar över skiten på dom. Usch vad arg jag blir.

Uppdatering dagen efter: Ja, nu har jag lugnat ner mig lite. Det stod mycket bra i materialet. Men varför inte säga hela sanningen istället för bara en liten bit av den?

Nämen kandidaten, goddag goddag goddag!!

Då var det gjort. Jag presenterade mitt kandidatjobb på Botaniska institutionen (som egentligen heter Institutionen för växt- och miljövetenskaper) på Göteborgs universitet igår. Det gick oväntat snabbt och lätt. En redogörelse med powerpointpresentation och sen opponering och publikens frågor på det. Bara inlämningen av (det redan färdiga) arbetet kvar. Så nu kan man snart titulera sig fil.kand, precis som den stilige herrn nedan.

Bild-9

En liten betraktelse… Det här med föreläsningar. Som student lär man sig väl efter några år vilka föreläsningar som är lärorika? Det vill säga de som är roliga. Det är de man lär sig nåt på, för det är roligt att lära sig. Hur många powerpoint-bildspel med avancerade tabeller, formler, beräkningar och långa textmassor har man inte sett? Hur mycket lär man sig egentligen av dom? Och hur kul är dom? Om man inte förstår det när föreläsaren berättar det förstår man oftast inte när samma sak står i tabeller eller långa textmassor heller. Däremot, när bildspelet illustrerar det föreläsaren säger, då börjar det hända nåt! Min presentation blev, och nu låter jag kanske lite skrytig men skitsamma, en av de mer lyckade, tycker jag. Men det berodde inte på att jag gjort ett bättre arbete, utan på att jag visade stora färgglada bilder på det jag pratade om, tillsammans med korta meningar text.

Och så läste jag en limerick också, som inledning på presentationen:

det var en student ifrån GU
som åkte norrut och lämnade EU
till kyla och snö
för att utreda miljö
och hur det gick, ja, det ska ni få se nu!

Siste dagen i Norge

Og idag prøver jeg å skrive et innlæg helt på norsk, uten hjelp fra ordbok! Dette er den siste dagen jeg er her i Hedmark. Det er snø overalt her, og en følelse av jul begynner og indfinne seg. Jeg var ansvarlig for morgensamlingen denne morgen, og passede pa å si hei da til eleverne. Og synge en sang, om julenisser og reinsdyr. Dere som hørt meg innen vet hvilken sang jeg mener.

Omtrent fem uker har jeg vari her nå. Jeg er fornøyd med tida på Solbakken, og arbeidet mit er nesten ferdig. Jeg håper kjøkkenet kommer fortsette lage vegetarmat en gang i uken, og at det blir godt.

Bygningen til høyre er Elisabethstua, mit hjem de seneste fem uker.
Bygningen til høyre er Elisabethstua, mit hjem de seneste fem uker.

Spisede pizza nere på byen igår, med foreldrerne mine. Og da skønnte jeg hvorfor jeg ikke har spist ute noen gang tidligere i Norge. En pizza kostet 120 kroner. Norske kroner. Tilsvarende omtrent 140 svenske… Og da var det uten drikke. Drikken kostet 40 norske kroner til, tross at det var brusvand… Totalt 185 svenske kroner, sammenlignet med omtrent 60-70 kroner i Sverige. Icke noe for en fattig student.

Nå er det kun en siste ting å fortelle. Jeg skal knuse en myte som svensker har om Norge. Og det er… at IKKE NOEN i Norge sier “kjempegreit”! Greit betyer “helt okay”, så att si kjempegreit er som att si “Jätte-helt okay” på svensk. Pass på det hvis dere reiser til Norge noen gang.

Så nå, farvel Solbakken! Takk for denne tida! Og en gang for alle, undskyld min dårlige norsk…

Dagens norske ord: vifte
(betyder fläkt)

Andrapris i lokalkännedom

I morse hade vi en frågesport, både elever och lärare och annat löst folk som uppehåller sig på skolan (jag, till exempel) om kommunen jag bor i, Sør-Odal. Vi var väl drygt 30 pers, inräknat lärare. Och tro det eller ej, jag kom på andra plats! Tyvärr var det två som kom delad förstaplats, och det fanns bara två priser. Men i alla fall! Lite stolt blir man ju.

Utredningen börjar faktiskt bli färdig nu. Det som är kvar är bedömning av alla miljöaspekterna, och att titta på lagar och efterlevnad. Det är just lagbiten som är den kniviga biten. Lagtext är svårläst, även på svenska…

Jag fick ett plötsligt behov av att skriva en limerick idag. Det kanske är ett tecken på hemlängtan. Här kommer den.

fiskare_1153384091

jag känner en kille från Götet
som tröttnade på feskartjôtet
ville bli något coolare
men då sa hans polare
att killen var helt bakom flötet

Dagens norska ord: kjøttmeis
(betyder talgoxe, eller egentligen köttmes! Blä.)

Från Norge till rymden och tillbaka igen

I torsdags morse gick jag upp kvart i fem. Då hade jag ägnat en stor del av natten åt att jaga den mus som under onsdagen förskansat sig i mitt rum. Flera gånger trodde jag att jag fått ut den, men först vid tvåtiden lyckades jag få den att panikartat springa ut i korridoren för att istället prova lyckan hos min granne Henrik.

Hur som helst, jag kom i alla fall på en buss ner till Oslo, där jag hoppade på Swebus, och strax före tolv var jag framme i ett regnigt Göteborg. Men det gjorde inget att det var regnigt. Jag tog sjuan till Wavrinskys plats och skyndade mig till Geovetarcentrum, där ett stort seminarium om astrobiologi snart skulle dra igång.

Astrobiologi är läran om liv i universum, livets uppkomst och utveckling, och vart livet tar vägen. När jag fick deltagarlistan till seminariet blev jag först lite småskraj, för så gott som alla på listan hette Doktor nånting eller Professor nånting. Och så jag. Ansvarig för hela grejen var Maria Sundin, som vid sidan om Marie Rådbo tillhör Göteborgs mest kända astronomiprofiler.

Seminariet bestod av korta föreläsningar om vitt skilda ämnen. En kul grej med astrobiologi är just att det är så brett. Nån pratade om hur vi ska göra för att föra tilllbaka prover från Mars, en annan om hur geologiska formationer på Mars och Svalbard är nästan identiska, en annan om homokiralitet (hur DNA-strängar och sånt böjs) och en massa andra grejer. Väldigt intressant var det i alla fall. Synd att jag sovit så lite…

När jag så kom hem till min lägenhet för att sova visade det sig att jag glömt min nyckel i Norge, så jag fick vackert leta upp en vän som hade vänligheten att hysa mig under natten. Sov till slut hos Isabel på Wendelsbergs folkhögskola.

Nästa dag ägnade jag åt handledarprat, uthämtning av böcker på Universitetsbiblioteket (så jag kan bli färdig med det här examensjobbet snart), uthämtning av godkänd tenta (puh) och diverse annat akademiskt, innan jag till slut träffade en Karolina som jag åt grymt god middag med på Kellys, innan vi gick och såg en dansföreställning på Pustervik. Vi skildes åt i regnet och jag begav mig mot Drottningtorget för ytterligare ett möte, som jag inte tänker skriva mer om här.

Dagen efter; Tjörn. Sen en fantastiskt kul revy på Aftonstjärnan med mina päron. Starkaste upplevelsen stod min idol Christina Kjellsson för. Jag är så glad att jag faktiskt lyckades komma åt sista biljetten till föreställningen! Natten tillbringades återigen hos Isabel, och först idag, på söndag, lyckades jag komma in i lägenheten tack vare min snälla hyresgäst. Imorgon ska jag redovisa det jag hittills kommit fram till i mitt projekt, innan jag kastar mig på en buss mot Oslo igen. Då får vi se hur det gick med musen.

Varning för farliga föräldrar!

Idag tog jag en lång promenad. Tänkte gå mot det berg som jag tror är Granberget, det högsta berget här i Sør-Odal. På vägen dit passarade jag genom ytterkanten av kommunens huvudort Skarnes, och gick där förbi en låg- och mellanstadieskola. Jag har sedan jag kom hit tyckt att luften i Skarnes är dålig (på grund av riksvei 2 som passerar igenom samhället) men när jag gick förbi den här skolan höll jag på att tappa hakan.

En lång lång bilkö stod med mullrade motorer precis vid kanten av skolgården! Jag undrade först varför den stod där, om det hänt nån olycka eller om nån fått motorstopp. Sen insåg jag att det inte alls var en bilkö. Det var en lång lång rad med föräldrar
som väntade på sina barn. Med motorn på! Det var säkert 40 bilar där! Alla stod med påslagna motorer och släppte ut avgaser ungefär i andningshöjd för de hundratals barn som lekte på skolgården två meter därifrån. Jag höll andan när jag gick förbi för det luktade totalt avgasbäver.

Hur tänker man som förälder när man gör så? Tänker man överhuvudtaget? Vill man skydda sina barn från att behöva ta den hemska bussen, och istället gasa ihjäl dom? Jeg skjønner ikke!!

Man borde utföra lite civil olydnad och byta ut alla bilarna mot nedanstående bilmodell.

img_48955f4585499

Dagens norska ord: snømus
(betyder vessla)

Brrrrrrr!

Nog för att jag inte är speciellt långt norrut egentligen (Skarnes är ungefär i höjd med Karlstad) men idag är det kallare än vad det var nån gång under förra vintern i Göteborg. Det kanske är inlandsklimatet som spelar nåt spratt, vad vet jag, men just nu känns det rent arktiskt. Sitter invirad i en filt och jobbar, se nedan.

brrr

Förmiddagen har jag spenderat i skolans kemikalieförråd och försökt göra en förteckning över alla färgburkar, lösningsmedel, tapetklisterförpackningar och Roundupflaskor. Hade varit lättare om inte alla burkar varit halvfulla.

Två korta norska ord som är svåra att använda är hvor och hvis. Hvor betyder antingen var, hur eller vart, beroende på sammanhang. Aaarrggh! Har blivit pinsamma felsägningar mer än en gång. Hvis betyder om. I alla fall ibland. Jag har fortfarande inte riktigt fått klart för mig när man kan säga hvis och när man inte kan det. Också en källa till rynkade norska pannor.

Dagens norska ord: Potetgull
(betyder chips)

Norsk innebandy och geografiska avstånd

Jag har börjat gilla norsk innebandy nu. Jag ska inte försöka gå in på att förklara reglerna, för det tog mig två veckor att förstå dom helt och hållet. En annan sak jag inte fattade varför folk ropade “En öl!” så fort första laget gjorde mål. Är det en norsk tradition att att alltid beställa in öl vid första målet? Efter ett tag fattade jag; “En, null”. Aha. Ett noll.

Innebandy är kul. Yoga också, som jag smiter in på en gång i veckan här i skolan. Så jag gör solhälsningar medan snön faller tungt i mörkret utanför. Det fick mig att skriva en dikt.

hur har du det i Indien?
här i Norge är det bra
snart ska jag åka hem igen
men inte nu
inte idag

här är kallt men fint att bo
här gnistrar snön som diamanter
här finns varg och björn och lo
men det är ont om elefanter

varje vecka gör jag yoga
och då tänker jag på dig
undrar om jag skulle våga
yoga med en indisk tjej

hur har du det i Indien?
här i Norge är det bra
snart ska jag åka hem igen
men inte nu
inte idag

norsk-elefant

Dagens norska ord: rumpetaske
(betyder magväska, du vet såna där man hade på 90-talet)