EMANUEL DISSAR – del 19: Konstgjorda sötningsmedel

Dissdags igen. Idag är det fredag och många kommer säkert att köpa litervis med läsk till kvällens ”fredagsmys” (ett ord som jag är mer än lite kluven till). En del av den här läsken kommer förmodligen vara av light-typ. Men hör och häpna, det är just dessa lightdrycker och deras konstgjorda sötningsmedel som blir mottagare för dagens diss!

Lightdrycker är som vanliga läskedrycker, fast med sockret utbytt mot konstgjorda sötningsmedel, t.ex. aspartam, sukralos eller acesulfam-k. Man köper dem för att kunna häva i sig läsk utan att få dåligt samvete för alla kalorier som finns i vanlig läsk (och kalorier, hur många vet egentligen vad kalorier verkligen är?). Det vanligaste konstgjorda sötningsmedlet är aspartam, som finns i t.ex. Coca-Cola Light och Coca-Cola Zero (som för övrigt är ett perfekt exempel på hur man utnyttjar könsroller för att marknadsföra två i princip identiska produkter till kvinnor respektive män).

cocacolalightnew_se_sv_108457239

Men vad händer när vi får i oss dessa konstgjorda sötningsmedel? En effekt är att kroppen tror att den får i sig energi, eftersom det smakar som socker men inte är det, vilket leder till en kemisk obalans. Ett konkret resultat är att vi blir hungrigare och äter mer (Erlandsson-Albertsson, 2000), något som snabbmatsrestauranger och liknande har full koll på.

Men den största anledningen till att jag vägra dricka lightdrycker är en annan. Nämligen smaken. Jag tycker verkligen inte att det smakar gott. Det smakar konstgjort, kemiskt och lämnar liksom en önskan av att dricka nåt riktigt istället. Och visst är ”vanlig” läsk med massa socker onyttigt, men jag dricker väldigt lite läsk och när jag väl gör det vill jag ha the real thing, inte hinka i mig litervis av nån konstgjord ersättning.

7 reaktioner till “EMANUEL DISSAR – del 19: Konstgjorda sötningsmedel”

  1. Light och konstgjort är ju bland det värsta du kan trycka i dig. Konstgjort, onaturligt. Nu är jag förvisso oerhört odrabbad eftersom jag inte tycker om läsk alls. Men även jag jag tänker på detta gällande andra livsmedel och produkter.

  2. Appropå kvinnor och män. När Coca Cola testade Sukralos som sötningsmedel så hade de koll på att män statistiskt sett tycket att det ena var mer lockade/mindre motbjudande och tvärtom för kvinnor. Så då var det skillnad på Light och Zero. Aspartam i den ena och Sukralos i den andra. 😛

  3. Camilla: Det är precis så jag känner också. Men jag siktar på att låta lite vetenskaplig 🙂

    Almina: Jepp, det var sukralos i Light och aspartam i Zero. Jag tror det var så att kvinnor som regel hade större motstånd mot aspartam, som var etablerat och välanvänt vid det laget, medan sukralos var nyare, otestat och "lät snällare". Sen när skepsisen ökade mot sukralos vill jag minnas att man numera har aspartam i både light och zero.

    Bollen: Mycket godare!

  4. Jag mår fysiskt dåligt av sötningsmedel. Förr, när jag var ung (17-18) drack jag bara cola light (för det ska man göra som tjej, trodde jag) och det ledde till kraftiga migränanfall till slut.

    De få gånger jag dricker light idag blir jag också dålig men inte i samma utsträckning (troligen för att min konsumtion är så mycket mindre). Jag dricker inte heller mängder av läsk, men då jag gör valet och vill ha läsk, vill jag ju ha äkta vara. Annars kan jag dricka vatten. Som jag oftast gör.

    Men det är som Camilla säger. Jag tror på rena råvaror och även om en del av mina vänner kan kommentera att jag är lite töntig som inte har några halvfabrikat hemma, så lagar jag 95% av all min mat från grunden. Vi kan säga 90%. Jag gör inte min egen pasta 😉

    Fy för sötningsmedel!

  5. Det här måste vara första gången jag ser en bloggare ange en referens för fakta. Pluspoäng för det! Jag hade i och för sig lite svårt att hitta den ursprungliga artikeln (Erlandsson-Albertsson verkar ha skrivit flera saker det året), men i alla fall.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *