Från Norge till rymden och tillbaka igen

I torsdags morse gick jag upp kvart i fem. Då hade jag ägnat en stor del av natten åt att jaga den mus som under onsdagen förskansat sig i mitt rum. Flera gånger trodde jag att jag fått ut den, men först vid tvåtiden lyckades jag få den att panikartat springa ut i korridoren för att istället prova lyckan hos min granne Henrik.

Hur som helst, jag kom i alla fall på en buss ner till Oslo, där jag hoppade på Swebus, och strax före tolv var jag framme i ett regnigt Göteborg. Men det gjorde inget att det var regnigt. Jag tog sjuan till Wavrinskys plats och skyndade mig till Geovetarcentrum, där ett stort seminarium om astrobiologi snart skulle dra igång.

Astrobiologi är läran om liv i universum, livets uppkomst och utveckling, och vart livet tar vägen. När jag fick deltagarlistan till seminariet blev jag först lite småskraj, för så gott som alla på listan hette Doktor nånting eller Professor nånting. Och så jag. Ansvarig för hela grejen var Maria Sundin, som vid sidan om Marie Rådbo tillhör Göteborgs mest kända astronomiprofiler.

Seminariet bestod av korta föreläsningar om vitt skilda ämnen. En kul grej med astrobiologi är just att det är så brett. Nån pratade om hur vi ska göra för att föra tilllbaka prover från Mars, en annan om hur geologiska formationer på Mars och Svalbard är nästan identiska, en annan om homokiralitet (hur DNA-strängar och sånt böjs) och en massa andra grejer. Väldigt intressant var det i alla fall. Synd att jag sovit så lite…

När jag så kom hem till min lägenhet för att sova visade det sig att jag glömt min nyckel i Norge, så jag fick vackert leta upp en vän som hade vänligheten att hysa mig under natten. Sov till slut hos Isabel på Wendelsbergs folkhögskola.

Nästa dag ägnade jag åt handledarprat, uthämtning av böcker på Universitetsbiblioteket (så jag kan bli färdig med det här examensjobbet snart), uthämtning av godkänd tenta (puh) och diverse annat akademiskt, innan jag till slut träffade en Karolina som jag åt grymt god middag med på Kellys, innan vi gick och såg en dansföreställning på Pustervik. Vi skildes åt i regnet och jag begav mig mot Drottningtorget för ytterligare ett möte, som jag inte tänker skriva mer om här.

Dagen efter; Tjörn. Sen en fantastiskt kul revy på Aftonstjärnan med mina päron. Starkaste upplevelsen stod min idol Christina Kjellsson för. Jag är så glad att jag faktiskt lyckades komma åt sista biljetten till föreställningen! Natten tillbringades återigen hos Isabel, och först idag, på söndag, lyckades jag komma in i lägenheten tack vare min snälla hyresgäst. Imorgon ska jag redovisa det jag hittills kommit fram till i mitt projekt, innan jag kastar mig på en buss mot Oslo igen. Då får vi se hur det gick med musen.

3 reaktioner till “Från Norge till rymden och tillbaka igen”

  1. Vi har i alla fall aldrig varit närmare än såhär! Hittills har vi ju bara skrapat på ytan. Det är ju egentligen bara från månen vi har kunnat analysera prover. Nu börjar vi ju faktiskt kunna se planeter på några gånger jordens storlek runt andra stjärnor, och dessutom se på se deras atmosfärsspektrum! Det innebär att vi kan se om det finns syrgas eller metan eller andra gaser som kan tyda på biologisk aktivitet. Får nog bli ett inlägg om det här specifikt, känner jag nu.

  2. …och vissa hävdar ju för övrigt att de underliga små mikroformationer man hittat i en meteorit med ursprung från Mars i själva verket är fossil efter mikroorganismer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *