Synar mig själv i sömmarna igen

Den här helgen har varit rolig! I fredags hade jag en spelning i Ulricehamn, på Klubb Måndagshinken. Stökigt värre, men mycket folk och kul var det. Och igår, på lördagen, spelade jag i samband med den stora klädbytardagen (!) i Mölndal. Om ni inte vet vad klädbytardagar är brukar det finnas en praktisk sökruta uppe till höger i webläsaren.

Hur som helst, båda spelningarna var väldigt roliga och jag känner att jag verkligen fått blodad tand på att spela igen. Så det kan ju passa bra att göra en kritisk granskning av resten av de inspelade låtarna från releasen. Så här kommer de.


Här är Nån att skylla på, som jag alltid har så förbannat svårt att komma ihåg texten på. Det är konstigt. Franska glosor kommer jag ihåg efter att ha kastat ett öga på dem, men svenska texter jag skrivit själv fastnar inte. Grymt opraktiskt när man är vissångare. Annars tycker jag det låter bra. Sjunger bättre än på skivan. Men inte lika bra som på spelningarna nu i helgen. Det är otroligt vad som händer med låtar när de får ligga och mogna några veckor.


Ovan syns och hörs Din terapeut. Helt okej alltså. Överlag tycker jag att jag lyckades bättre med de lugna låtarna. Kanske för att jag faktiskt hörde min egen röst i dem. Micke spelar moog-riff på sax mellan verserna, och det är kul att se hur Agnes zoomar in honom precis när han är färdig varje gång 🙂 Men det bästa i den här låten måste ju vara Mickes och Kristins långa, långa ångestfyllda dubbelsolo…


Spretigt, ösigt och en smula okontrollerat blev det i Vända blad. Men det känns bra. Inte helt nöjd med sånginsatsen och jävlar vad jag vevar på med högerhanden. Textmässigt klarade jag mig (nästan) rakt igenom. Inget som märktes i alla fall om man inte sitter med texthäftet. Löjligt mycket applåder efteråt, men det måste ju tyda på att det var bra på nåt sätt.


Som avslutande extranummer spelade vi Hippiebarn. Riktigt illa med tonsäkerheten i a capella-inledningen, men i övrigt höll det sig. Eller nja. Inte särskilt nöjd med sången i denna. Även om det såklart kunde varit värre. Mycket värre! Musikmässigt svänger det rejält. Lite kul att vi bara repat låten en gång innan väl spelade den.

Med detta anser jag releasekapitlet vara avslutat, och ger mig vidare mot nya djärva mål! (Nedan syns jag och Isabel långt bort i bakgrunden på Bar Prego där vi spelade i fredags kväll)

318121_437866279560505_252051724808629_1804862_893391267_n

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *