Går det att vara miljömupp utanför storstaden? – del 2

Det är drygt ett år sedan Sofia och jag flyttade från lägenheten i Göteborg till huset i Öxnered. Vad har hänt sen dess? Har det här året inneburit att vi skaffat oss bilar, använt en massa el, konsumerat mängder med grejer och blivit såna där om-alla-levde-som-du-så-skulle-det-krävas-ytterligare-fyra-jordklot-svenskar? Eller har vi behållit de miljöideal vi hade i vår trygga, akademiska storstadstillvaro?

Jag tänkte dela upp svaret i tre delar: Hur mycket el och väme vi använder, hur mycket och vad vi konsumerar, och hur vi tar oss till olika ställen. Eller, med andra ord – bilen, biffen och bostaden. För ett par veckor sedan skrev jag om bostaden. Det här är alltså inlägg nummer två (därav den fåordiga inledningen), och den här gången blir det bilen.

Eller alltså, bilen och bilen. Vi har ju fortfarande ingen bil. Eftersom jag jobbar kvar inne Göteborg så pendlar jag med tåg fram och tillbaka i stort sett varje arbetsdag. Jag var lite skraj för ett år sedan att det skulle bli jobbigt och krävande, men förvånansvärt nog har det blivit tvärtom. Det tar ungefär 45 minuter med tåget mellan Öxnered och Göteborg, och de är 45 minuter som går att använda till väldigt många olika saker. På morgonen börjar jag i regel jobba så fort jag kliver på. Då har jag i förväg hämtat mailen till datorn (det är väldigt dålig täckning på vägen), och jag ägnar resan till att läsa och skriva mail, gå igenom rapporter och annat som jag kan göra på egen hand. Det innebär att när jag kommer fram till kontoret har jag redan gjort det som jag brukar ägna den första timmen eller så åt! Dessutom tenderar den där stunden på tåget att vara den mest effektiva tiden på dagen rent arbetsmässigt. Man får vara ifred, det är tyst, ingen ringer och man kan jobba ostört. Jättesmidigt!

Utsikt från tågfönstret en dimmig höstmorgon, nånstans i Lödöse-trakten.

På eftermiddagen, när jag åker hem igen, orkar jag sällan jobba. Då blir det istället att jag läser en bok, lyssnar på podradio, skriver något (t ex ett blogginlägg som det här) eller helt enkelt sover en stund. Det innebär att jag brukar vara ganska avslappnad och nedvarvad när jag kommer hem, och behöver alltså inte kasta mig på soffan det första jag gör utan kan börja med maten eller nåt annat.

Det jag saknar är motionen jag fick när jag cyklade till och från jobbet i Göteborg. Jag har en skruttig stadscykel som för närvarande har punktering, men jag ska försöka få ordning på den, så kan det bli en kort cykeltur per dag åtminstone. Det känns att jag blivit stelare sen jag slutade cykla varje dag.

Någon som däremot cyklar varje dag är Sofia, som tar sig till och från sitt jobb inne i Vänersborg med cykel. Det är väl i runda slängar fyra kilometer, och tillräckligt för att man i alla fall ska få använda musklerna lite. Det mesta vi gör när vi reser på hemmaplan gör vi med cykel – handlar, hälsar på folk, osv. Vi har en cykelkärra som vi använder när vi behöver ta med oss lite tyngre saker. Som här t ex, när jag skulle skicka ett femtiotal böcker med posten.

Men det är väl just när det kommer till flytt av stora tunga saker som vi ibland önskar att vi hade en bil. Som igår, när Sofia var nere i Trollhättan och köpte brädor, murbruk, träskivor, gips och annat som man inte gärna tar på cykelkärran (särskilt inte om brädorna är fem meter långa). I det fallet hade vi lånat en bil av några vänner, och bilsläpkärra gick att låna på bygghandeln.

Så länge man inte behöver bil ofta går det alltså bra. Nackdelen är väl egentligen att man drar sig för vissa saker. Vi har t ex en gammal sunkig frysbox i källaren som ska till återvinningsstationen, men eftersom vi behöver både bil (med dragkrok) och en släpkärra har den blivit stående ett tag, trots att vi relativt lätt skulle kunna fixa bil och släp.

Det finns också ett annat tillfälle då det kan kännas kymigt att inte ha bil, och det är när man ska åka nånstans som ligger halvlångt bort och dit kollektivtrafiken är dålig. I vårt fall Tjörn, där mina föräldrar bor. Med bil tar det en timme och en kvart ungefär, och med buss och tåg via Göteborg kan det ta minst det dubbla. Har man tur kan man ta ett tåg via Uddevalla och då går det lite snabbare, men man måste ändå bli upphämtad och körd sista biten, om man inte lyckas synka en lokalbuss, varpå man bara behöver gå tre kilometer ungefär. I ärlighetens namn går det att komma nästan ända fram med bussen, men det kräver planering och tålamod.

Min slutsats blir i alla fall att det går bra att klara sig utan bil i Öxnered. Vissa saker kräver mer planering, som att hämta tunga saker eller ta sig till platser utan bra kollektivtrafik. Men sånt går att lösa, och mycket handlar ju om att inte behöva äga en bil. Att kunna låna eller hyra räcker väldigt långt. Att äga en bil skulle göra vissa saker smidigare, men andra krångligare, och vi sparar in på en massa utgifter på att slippa fordonsskatt, bränslekostnad, vägskatt, parkering, trängselavgifter, service, besiktning, osv. Att Tjörnresan tar nån timme längre och att vi behöver låna en bil för att köra tunga saker ett par gånger om året motiverar inte, som jag ser det, kostnaden och arbetet det innebär att äga en bil.

På hemväg från Trollhättan med kökssoffa inköpt på Blocket.

Sen har vi ju det uppenbara, att vi slipper bidra till att paja miljön och klimatet.

“Leave the world behind” – skämtar ni?

Såg den här reklamaffischen på väg hem häromkvällen.

leaving1

Det måste vara medvetet. Det går bara inte att göra en sån reklambild utan att tänka på vad den egentligen visar.

Där står han. Mannen med den stora bilen. Demonstrativt vänder han ryggen mot naturen, som dessutom råkar utgöras av snöklädda fjäll. Det kan förstås bara vara en slump, en bakgrund som reklammakaren tyckte var snygg, men det är för talande för att tas som en slump.

“Leave the world behind.”

Ja, precis. Gör det. Vänd ryggen mot vad bilismen innebär och lämna världen som vi känner den bakom dig för alltid. Hejdå och goodbye! Vi försöker inte ens låtsas längre. Gasen i botten, tuta och kör. Leave the world behind.

just surrender yourself to the rhythm
with your hands up in the sky
feel the energy deep inside your system
and leave this world behind

De 35 bilarna vi alla kommer att köra

Jag skulle vilja fortsätta lite på temat med bilar i staden och bilismen som norm.

Ett vanligt motargument mot att minska bilismen och stödja andra transportalternativ är att bilarna blir mer och mer miljövänliga. Vår förra miljöminister Andreas Carlgren körde stenhårt på det, och motivierade i princip hela Förbifart Stockholm med att “det är ju moderna, miljövänliga bilar som kommer att använda de nya vägarna“. Bara att som miljöminister använda ordet miljövänlig om en bil gör mig mörkrädd. Precis som elektricitet kan bilar aldrig bli miljövänliga. De kan bara bli mer eller mindre miljöskadliga.

Det talas högt och lågt om elbilar, och inte bara av Andreas Carlgren (eller Lena Ek för den delen) utan av väldigt många i debatten. Många resonerar som så att “elbilar har ju nollutsläpp och eftersom elen kommer från vind- och vattenkraft blir det ju inga miljöskador“. Detta är felaktigt. Men problemet är att även om det varit sant hade inte problemet varit löst.

fortum_elbil_1_lores

Elbilar är mycket bättre än bensin- och dieselbilar. Särskilt om de körs på miljömärkt el. Problemet är att man motiverar en fortsatt och rentav utökad massbilism (vilket är precis vad man gör när man t ex bygger Förbifart Stockholm) med argumentet att det kommer att vara elbilar som kör på gatorna.

2010 såldes 35 elbilar. Under samma år såldes 260 000 bensin- och dieselbilar. Med 35 nya elbilar per år skulle det dröja ungefär 125 000 år innan vi hunnit byta ut svenska bensin- och dieselbilar till elbilar. Följande siffror är från Bil Sweden, och visar nyregistrerade bilar under 2010:

Fordon                  Antal
Bensinbilar          127 000
Dieselbilar           136 000
Gasbilar               7 400
Etanolbilar           4 300
Elbilar                  35

Jag är inte motståndare till elbilar eller andra bilar som går på förnybart bränsle. Men att tro att vi löser några klimat-, trängsel-, resurs- eller föroreningsproblem genom att 0,01% av nyköpta bilar är elbilar är inte bara jättedumt, det är farligt, eftersom det uppenbarligen funkar som argument mot satsningar för att minska bilismen till förmån för hållbara transportsätt.

Skulle nån uppfinna en bil som totalt saknar negativ miljöpåverkan och där det växer blommor och flyger fjärilar ur avgasröret som det gör i reklamen, så fine! Tuta och kör! Men använd inte påhittade fantasibilar som argument mot verkliga problem.

Hin Håle och hens bilar

I GTs ledare häromdan skrev Peter Hjörne om bilen i storstaden, och hur den, som han uttryckte det “…inte är något påfund av Hin Håle, kanske inte ens ett nödvändigt ONT, utan rentav något bra“. Hela ledaren går att läsa här.

Jag och min vän och kollega Agneta ställde oss frågan för vem han behövde påpeka detta. Texten i övrigt handlade om hur fel det är att peka ut bilen som ett problem i staden, eftersom det finns folk som är beroende av den och “varken kan eller vill cykla eller åka kollektivt“. Här kommer vårt svar, som faktiskt blev publicerat i dagens GP. Dock kortade de ner texten så att den blev något rörigare, och skrev en fånig rubrik. Följande kunde man dock läsa i GP i morse:

Skarmavbild 2012 09 26 Kl  09 21 23

Klicka på bilden ovan för att läsa den i en bättre storlek. Det något lustiga valet av illustration gjordes av GP-redaktionen. Den dumma rubriken likaså.

Det är intressant hur folk ofta tolkar en skepsism mot massbilism i städer som att man vill förbjuda varenda bil helt och hållet. Argumentet att “det finns faktiskt människor som inte klarar av att cykla eller åka kollektivt, ska de bara ruttna i sina lägenheter?” får man höra skrämmande ofta. Det är klart att folk inte ska behöva ruttna i sina lägenheter. Men det rör sig om en mycket liten andel av befolkningen, så därför är det heller inga problem att dessa använder bil.

Under min tid i Ugunja, Kenya, hade inte ens en procent av människorna tillgång till bil. Men inte fasen ruttnade de i några lägenheter. Vår kollektivtrafik och våra cykelmöjligheter är redan många gånger mer bekväma än deras. Varför skulle vi vara så mycket sämre på att cykla och åka buss än kenyanerna? Svaret, gissar jag, är att det är vi inte. Däremot är vi fast i bilnormen.

Under vår text fanns en insändare som handlade om Göteborgs cykelbanor, att de inte är byggda för pendlingscyklister utan för “promenadcyklister” som har betydligt lägre hastighet. Ett mycket bra påpekande, som bör tas på allvar.

Skarmavbild 2012 09 26 Kl  15 28 02

Och, apropå cykeltemat måste jag återigen spela min nya låt om att cykla på liv och död i Göteborg:

Ni glömde en liiiiten detalj

Det här är första gången sen maj jag bloggar. Uppdatering om vad som hänt sen dess kommer inom kort, men idag måste jag bara ventilera en sak jag precis upplevde.

Jag såg en annons för Vägvalet (partiet som vill stoppa införandet av trängselskatter i Göteborg) där det stod nåt i stil med “Klicka här och räkna ut hur mycket du förlorar på trängselskatten”. Okej tänkte jag, det kan ju vara intressant. Efter att ha fyllt i vilka tider jag reste till och från jobbet och hur stor lön jag har fick jag resultatet:

Jag kommer att få 520 kr mer i skatt (trängselskatt alltså) varje månad, vilket innebär en 7%-ig ökning av skatten!

Skarmavbild 2012 06 21 Kl  19 10 58

Ve och fasa! Kommunen suger ut mig och miljömupparna tar över världen!

Eller vänta lite nu… Är det inte så att de glömde fråga om en liten detalj? Nämligen den lilla detaljen att jag inte har nån bil. Jag cyklar till jobbet, ibland åker jag spårvagn.

Det innebär den lilla skillnaden att jag istället borde få följande resultat i testet:

• Jag slipper trängsel på väg till jobbet vilket gör att jag kommer fram snabbare.
• Färre bilar på gatorna när jag cyklar gör att jag får mindre gifter i lungorna och får mindre cancer.
• Olycksrisken minskar när det blir färre bilar.
• Intäkterna från trängselskatterna kan finansiera cykelbanor och kollektivtrafik (förutsatt att de inte finansierar nån onödig biltunnel…) vilket gör det ännu lättare för mig att komma till jobbet.
• Ökningen av min skatt blir goddamn fucking 0 kr. 0 procent.

För mig är alltså detta en ganska bra deal. Men varför fanns inte det alternativet i Vägvalets test? En liten kryssruta med “Kryssa här om du har bil”? Kanske för att då funkar inte längre logiken att bilen är människans bästa vän och vi är oskiljaktiga från den. Det är den inte och det är vi inte.

Ibland behövs bilen, som på landsbygden där det kan vara långt till kollektivtrafik. Men det är just därför vi ska införa trängselskatter i storstäderna, inte på landsbygden.

Saabla bilfabrik!

Jag vet inte mycket om bilar. Framför allt vet jag inte mycket om bilindustrin. Men jag vet en del om ekonomi och framför allt vet jag mycket om långsiktig hållbarhet.

Det här med Saab har blivit en lång följetong. Nya “räddare” hittas i tid och otid, i Tyskland eller Kina, bolaget köps upp, säljs, flyttas, görs om… För en oinvigd som jag ser det ju onekligen ut som att man försöker hålla vid liv något som självdött för länge sedan, om de så ofta förespråkade marknadskrafterna fått spela fritt.

saab-9-3-02

Först frågar jag mig, varför går man igenom allt det här för att till varje pris få fortsätta bygga bilar? Är det för Sveriges skull? För arbetarnas skull? För bilarnas skull? Som jag ser det är arbete viktigt (även om det är mer komplicerat än vad vissa gör gällande). Att folk har något att göra där de känner sig behövda och där de tjänar ihop till sin egen lön. Alltså kan vi konstatera att det är dåligt att folk blir av med sina jobb. Men ser vi det inte lite kortsiktigt då? Är vi så fast i vårt industriella bilnormativitetstänkande att vi inte inser att bilbyggande är långt ifrån det enda dessa mäniskor kan?

För där tangerar vi en annan kärna i den här historien. Bilbyggandet. Forskningsrapport på forskningsrapport konstaterar att vi måste minska vårt bilåkande. Färre bilar visar sig vara en lösning på inte bara problemet med växthusgasutsläpp, utan även många andra dilemman i vårt samhälle. Ändå kämpar vi med näbbar och klor för att till varje pris klamra oss fast vid vår bilindustri, kosta vad det kosta vill!

Jag må ha ett skevt perspektiv, eftersom jag inte har nån bil själv, men för mig verkar hela grejen ganska korkad. Att vi flyttar Saabtillverkningen till Kina gör ju dessutom att de svenska arbetarna blir av med jobbet ändå, alternativt får omskola sig till kineser.

Tänk så mycket bra grejer man kan bygga! Och så måste vi nödvändigtvis bygga bilar! I don’t get it.

Det var nära ögat…

Igår cyklade jag från min lägenhet i Majorna till mina föräldrar på Tjörn. Ungefär i höjd med Angeredsbron var jag med om en ganska läskig, något ironisk och en smula farlig händelse.

Det som gör den ironisk är att jag ju har skrivet en låt där en rad lyder “Du krånglar dig emellan, trots bilförarnas grymt, sätter fart längs trottoaren och hinner få en skymt, av en stadsjeep som svänger fram på vägen framför dig, du ställer dig på bromsen, hinner inte stanna! Nej!” och detta var EXAKT vad jag råkade ut för igår.

Jag kom cyklande från Göteborgshållet, på den kombinerade cykelbanan och trottoaren. En bit framför mig ser jag en stor bil komma från en utfart. Den stannar innan den kör ut på vägen och jag tänker att vad bra, då väntar den in mig, den har ju väjningsplikt.

ford-exursion

Men när jag är ungefär 10-15 meter ifrån utfarten, och cyklar med en ganska hög hastighet, så kör bilen plötsligt ut rakt framför mig! Detta alltså EFTER att ha stannat! Jag tvärbromsar med både fot- och handbromsen och försöker samtidigt väja, med resultatet att cykeln svänger runt, och mitt bakhjul till slut dunkar i stötfångaren under bilens bakdörr. Det är precis så jag lyckas hålla mig upprätt.

Bilen stannar igen och jag får en blick och en vinkning från föraren, som sedan kör därifrån.

Något darrig fortsatte jag trampa hem till Tjörn.

Så, en vädjan till alla bilförare; Snälla, titta inte bara efter bilar när ni kör ut från en utfart! Speciellt inte om utfarten korsar en cykelbana…

Det kryllar av dem!

Här kommer ytterligare en uppföljare till det jag skrev om Den stora förnekelsen, boken av Johan Rockström och Anders Wijkman som jag pratat om i ett par dagar nu. I tisdags skrev jag om olika typer av klimatförnekare och igår om deras vanligaste argument. Jag avslutade gårdagens inlägg med att det kryllar av lösningar på alla de här problemen, och efter påtryckning från läsare kommer jag här att ta upp några av de viktigaste.

Vindkraftspark till havs. Jag tog med bilden mest för att jag tyckte den var så vacker.
Vindkraftspark till havs. Jag tog med bilden mest för att jag tyckte den var så vacker.

Jag kommer att dela upp lösningarna lite slarvigt i Beslutsfattare och Individer.

Beslutsfattare

• Många stora miljöproblem idag handlar om att vi överutnyttjar naturresurserna. Det kan vara fiskbestånd, skog, mineraler osv. När företagen som utnyttjar resurserna gör sina ekonomiska kalkyler syns inga kostnader för att man förstör dessa resurser. Ur ett traditionellt samhällsekonomiskt perspektiv tjänar vi på att kalhugga skogar, släppa ut gifter och ge barnen cancer. Detta eftersom det då skapas nya jobb och genereras intäkter som ökar vår BNP. Detta är heltokigt såklart, och en lösning är vad man brukar kalla för att internalisera externaliteterna. Förenklat betyder detta att man “sätter en prislapp” på saker som tidigare inte hade någon prislapp. Ren luft, biologisk mångfald med mera. Det kan vara genom skatter, avgifter och annan lagstiftning. Poängen är att det ska kosta vad det är värt. Det ska löna sig att ta hand om resurserna, inte som idag, att förstöra dem.

• Att införa särskilda avgifter på nyutvinning av “jungfruliga råvaror”. Det handlar om råvaror som inte återbildas eller återbildas extremt långsamt, som metaller, fossila bränslen, uran, osv. Detta ska gynna återvinning av exempelvis metaller, som är enormt mycket mer resurseffektivt än nybrytning.

• Att ifrågasätta den ägandenorm vi har idag. Att köpa och äga saker är inte alltid särskilt bra i ett längre perspektiv. Många varor produceras idag för att hålla ett kort tag och sedan ersättas. På så sätt tjänar producenterna som mest, eftersom de då får sälja mera. Har man istället ett system där kunden inte äger, t.ex. en dator, utan hyr eller lånar på något sätt av producenten, ligger det i producentens intresse att varan håller länge, kan uppgraderas och inte går sönder och behöver bytas ut.

• Grön skatteväxling. Exempelvis kan man minska skatten på vanliga intäkter, men öka med motsvarande mängd på miljöbelastande verksamhet. T.ex. allt som tär på de begränsade naturresurserna.

• Inför minskad arbetstid. Vi har idag ett materiellt överflöd men brist på tid. Vid minskad arbetstid får man mer tid över för sina intressen, sin personliga utveckling, sina vänner och sig själv. Intäkterna minskar, men kan kompenseras av den gröna skatteväxlingen. Detta innebär också att man tvingas tänka över sina konsumtionsvanor.

• Lyssna på vad forskarna säger!! Våga ta obekväma beslut! Forskare har ofta arbetat fram genomtänkta planer och åtgärdsprogram. Ta ansvar som beslutsfattare och följ dessa.

Det finns många många fler exempel, men det här var några av de viktigare.

Hushall

Individer

• Ta aktiva beslut i din konsumtion. Välj tåg framför flyg. Överkonsumera inte. Handla lokalt, rättvist och miljömärkt. Tänk över vad du behöver köpa och vad du istället kan låna, dela eller hyra. Det kommer även att gynna din egen ekonomi.

• Ifrågasätt dina transportvanor. Behöver du ha bil i stan? En bil drar inte bara bränsle, utan tar också upp plats i stan, släpper ut avgaser, kräver enorma mängder naturresurser att producera och utgör en trafikfara. Bilpooler är bra för den som behöver bil nån gång ibland. Cykla går i regel fortare än bil i Göteborg idag enligt min erfarenhet. Även här kan du spara massor med pengar.

• Hur mycket slänger du? Svenskar slänger enorma mängder mat, och det mesta behöver inte slängas. Köp inte mer mat än du vet att du kommer att äta upp. Ofta slängs ungefär 1/3 av den mat man köper in. Och när du slänger, få ändan ur vagnen och sopsortera! Det är så enkelt!

• Vad äter du? Köttproduktion världen över står för mer utsläpp av växthusgaser än all världens fordonstransporter (FAO, 2006). Ändå pratar man mycket mer om bilar än om köttätande. Den hårda sanningen är att köttproduktion är en stor del av orsaken till den globala uppvärmningen. Det betyder inte att alla behöver bli vegetarianer över en natt. Men varje måltid du äter vegetariskt (vilket ofta är nyttigare, mer näringsrikt och billigare) innebär ett minskat tryck på naturresurserna.

• Det där vanliga med att byta ut glödlampor, släcka i rum du inte befinner dig i, inte ha saker på standby och allt det där vi redan kan.

Återigen är det här bara en liten liten andel av alla lösningar. Jag valde här att inte ta upp en massa fiffiga tekniska lösningar. Det kan bli ett annat inlägg.

Jag vill tydligen ha en biltunnel…

När jag cyklade hem från affären igår fick jag syn på följande affisch från socialistiska partiet:

socialistiska-partiet

Jag blev lite paff. Nu gör min begränsade mobilkamera inte riktigt affischen rättvisa, men vad det står är alltså att “Politikerna i (s), (v) och (mp) vill att pengarna ska gå till en BILTUNNEL och inte till SKOLOR eller FRITIDS … det tycker inte vi är ok.”

Jaså? Det var en överraskning för mig. Visserligen har jag inte varit särskilt politiskt aktiv de senaste åren, men att miljöpartiet plötsligt skulle förespråka en biltunnel, som vi så länge har propagerat emot (till förmån för bättre cykelbanor och kollektivtrafik, samt trängselavgifter i innerstan) låter väldigt konstigt. Jag är dessutom ganska skeptisk till att vänstern skulle vara särskilt positiva till en biltunnel.

Så, all heder åt socialistiska partiet för att de affischerar och visar sitt engagemang trots att det inte är valtider, men det hade ju varit trevligt om det som stod på affischerna faktiskt stämde. Sen kan man ju undra varför man väljer att vara aggressiv mot S, V och MP. De borgerliga partierna ligger väl förmodligen ännu längre ifrån dem vad gäller politiska åsikter. Eller?