Norrland, vindkraft och döda fåglar

Jag försöker inte föra nåt krig mot vindkraftsmotståndare. Men jag blir arg när argument som saknar ordentlig rot i verkligheten används i en seriös diskussion. Det är inte ovanligt att jag hör kloka och välutbildade människor säga att “vindkraften är ett av de allvarligaste hoten mot fågellivet”. Låt mig dra lite statistik (där källan är en syntesrapport från Naturvårdsverkets forskningsprogram Vindval) om vilka som är de vanligaste dödsorsakerna bland fåglar i Sverige, oräknat “naturliga” fågeldödsfall.

Fagelkrocksstatistik

Enligt en föredragning av syntesrapporten dödas alltså i runda slängar 5000 fåglar per år av vindkraftverk. Ca 100 000 dödas av oljeutsläpp, 200 000 av kraftledningar, ungefär en halv miljon av fönsterrutor och 6-7 miljoner dödas av trafiken. Om man med fågellivet menar alla fåglar i Sverige är det alltså knappast vindkraften vi bör kritisera.

Dock är det inte så enkelt. Vissa fåglar löper större risk att krocka med vindkraftverk än andra. Stora rovfåglar, som lever i små populationer och dessutom har sin blick riktad neråt marken för att få syn på byten, ligger värre till än fåglar med blicken riktad framåt. Man bör därför vara mycket noga i planeringsarbetet inför byggande att se till att man inte bygger i närheten av örnbon och liknande. Liksom häckningsområden och andra specifika fågelområden där mindre risktagande fåglar håller till, och såklart områden som bör hållas fria från vindkraftverk av andra orsaker än fågelorsaker. Men att hävda att vindkraften skulle vara “ett av de allvarligaste hoten mot fågellivet” i Sverige är helt enkelt felaktigt. Trafik däremot är nåt vi bör vara jävligt försiktiga med.

Ett annat argument jag ofta hör, och som även det förtjänar att tas upp, är att hundratusentals kraftverk skulle täcka hela Norrland. Att det skulle bli så ser jag som totalt otroligt, men jag förstår oron. Detta efter att vattenkraften byggdes ut i Norrland under 1900-talet, helt över huvudet på folk som bodde där. Vattendrag stoppades upp och torrlades, och stora skogsytor och floddalar dränktes av kraftverksdammar.

Förnybart? Mjo.
Hållbart? Nä.
Miljövänligt? Fett inte!!

Men vindkraften har inte samma intressen av att skuffa upp allt i Norrland. I Norrland finns älvarna. Men vinden finns i hela landet. Det är dessutom billigare (och bättre ur miljösynpunkt) att bygga i industriområden och jordbrukslandskap, som redan är exploaterade och nära där människor bor. Såhär ser en sammanställning av vindkraftsanläggningar i Sverige ut. (Källa: The Wind Power – Wind turbines and wind farms database)

Skarmavbild 2012 02 23 Kl  16 18 48

Databasen är inte komplett, men den ger en bra bild av spridningen, som i mina ögon tycks reflektera befolkningen ganska bra. Jag tycker faktiskt att vindkraften kan betraktas som det mest demokratiska kraftslaget på många sätt.

Tack för den här gången.

Elefanter och vindkraftverk

Jag är precis hemma efter tre dagar dagar med kick-off, konferens, projektledarutbildning och forskningsseminarium. Det mesta av detta i Stockholm. Lite vuxen känner man sig allt. Igår kväll kom jag hem till Göteborg och imorse började ett vindkraftsseminarium på Chalmers, och jag försov mig naturligtvis. Måste varit tröttheten efter Stockholmsresan som gjorde att jag stängde av klockan i sömnen eller nåt. Det händer nån gång i halvåret sådär.

Som tur var har jag en snabb cykel så jag missade bara knappt hälften av första entimmespasset. Det handlade om vindkraftens påverkan på biologisk mångfald, nåt jag haft mycket att göra med det senaste året, både på jobbet och i tankarna rent allmänt.

180315-opinion

Jag har skrivit om det tidigare, men låt mig göra en snabb rekapitulation. Inom miljövärlden finns många sätt att se på vindkraft. Vissa ser den som en räddare och ett sätt att på riktigt sätta stopp för den globala uppvärmningen och kärnkraften, medan andra ser den som ett allvarligt hot mot skogar, fåglar och andra delar av redan hårt utsatta ekosystem.

Mitt jobb går mycket ut på att bygga en bro mellan dessa ytterligheter. Seminariet jag var på, som utgjordes av forskare, professorer, projektledare, företagare, biologer, fysiker och allt möjligt annat löst folk, tog upp mycket spännande grejer gällande just hur farlig vindkraften är för vår biologiska mångfald. Hela kalaset avslutades med att Tomas Kåberger (legendarisk fysiker och miljövetare) ledde en diskussionspanel som försökte sammanfatta läget och peka ut framtiden.

Hur sammanfattades då det hela? Med risk för att förenkla saker och ting för mycket ser min tolkning ut såhär:

Vindkraft har effekter som påverkar biologisk mångfald. De är få och de är små.

Vindkraften är den enda kommersiellt betydelsefulla energikälla som introduceras i Sverige på mycket länge. De vattenkraftverk vi har idag byggdes i många fall under 1800-talet. 1998 kom miljöbalken och vindkraften är väl egentligen den enda elenergikällan i Sverige där man överhuvudtaget tänkt tanken att naturen i sig skulle kunna påverkas.

Många forskare inom olika fält återkom till samma sak. Ja, vi kan se påverkan. Men jämför man med det ena eller det andra är påverkan från vindkraften mycket mindre. Ett exempel är buller, alltså oväsen från kraftverken. Vi kan slå fast att båda vilda djur och tamdjur uppfattar ljudet från vindkraftverken, men jämför man ljudnivån rakt under ett stort vindkraftverk med ljudnivån i ett djurstall finner man att vindkraftsljudet skulle dränkas totalt i ljudet från ventilation och maskiner.

Tittar man på förändring av habitat, det vill säga hur anläggningen av vindkraftverket eller parken påverkar det fysiska området, kan vi se att både marina och landlevande organismer försvinner när verket eller parken anläggs. Detta händer även om man bygger en bro, en väg, ett hus eller gräver ner ett avloppsrör. När anläggningsfasen är avklarad återvänder både djur och växter. I marina fall kan man se att fiskar ofta söker sig till vindkraftsfundamenten eftersom de bildar artificiella rev. Man kan inte se varken en ökning eller minskning av hur de marina ekosystemen reproducerar sig på grund av själva verken, men när vindkraftsparker innebär förbud mot fiske, då särskilt trålning, kan man se tydligt att den biologiska mångfalden gynnas kring parkerna.

Det här var bara några få exempel, men i slutändan upplever jag att det hela kan sammanfattas i att alla ingrepp i naturen påverkar den. Vindkraften är inget undantag, och det vore skitkorkat av oss att placera ut vindkraft vind för våg. Men påverkan är avgjort mycket mindre än påverkan från vattenkraft, biobränsleeldning, kärnkraft och fossila bränslen.

Men jag förstår att människor oroar sig. Det handlar så mycket om vilket perspektiv man har. Den klimatmedvetna elkonsumenten som vill köpa vindkraftsel förstår inte hur man kan se något ont i att bygga vindkraft och äntligen göra sig kvitt beroendet av kärnkraft och fossila bränslen. Samtidigt har skogskämpen som kämpat hela sitt liv mot exploatering av tidigare orörda skogsområden, och sett skog efter skog avverkas, svårt att se något gott i att det plötsligt finns ännu fler aktörer som gör anspråk på skogen.

Det är som den gamla historien om fem blinda indier som försöker göra sig en bild av en elefant. Eller sex västlänningar som på bilden här.

blind_men_elephant

En av dem känner på beten och är övertygad om en elefant är något vasst och hårt, en annan känner på snabeln och blir livrädd eftersom det känns som en orm! En tredje känner luftdraget från öronen och tänker direkt att en elefant är detsamma som en fläkt, medan en fjärde är övertygad om att en elefant är ett träd, eftersom hen känner på ett ben. Ytterligare en person för händerna över elefantens enorma sidohud och inser att den består av en stor varm vägg, medan en sista får tag i svansen och sätter likhet mellan elefant och ett rep.

Samma sak med vindkraften. Hur vi introduceras till dem bestämmer vad vi tycker. Ofta tror vi att vi använder oss av neutrala fakta och bildar oss en logisk uppfattning, men så är det inte, vill jag påstå. Det gör inte jag heller. Jag är färgad av min bakgrund i en miljömedveten familj och min miljövetarutbildning, samtidigt som jag inte har närmare erfarenhet av skogskamp eller krockande kungsörnar.

Det enda jag kan göra då är att gå på seminarier som det här, försöka samla ihop bilden av vad alla dessa biologer, fysiker, exploatörer, jägare, skogsvetare, professorer, doktorer och etologer kommit fram till.

För varje rapport man läser, varje föreläsning man går på, och varje inblandad människa med ett nytt perspektiv man träffar, inser man att frågan är mer komplicerad än man tidigare trott. Men jag stärks också i min uppfattning om hur det fungerar, och litar mer och mer på att det jag kan och tycker faktiskt reflekterar verkligheten.

Om kommunister och vindkraftverk

Under mitt politiska uppvaknande på högstadiet och gymnasiet hann jag röra mig över nästan hela den partipolitiska skalan (även om jag kanske inte uppehöll mig jättelänge i den konservativa änden). Men en av de första sakerna som slog mig var de ständiga bråken på vänstersidan. Den politiska vänsterrörelsen som sedan 70-talet delat upp sig i allt mindre partier och verkade ägna det mesta av sin energi till att kritisera varandra, och inte minst sossarna.

Jag var 16 och politiskt nyvaken med proggmusik i hörlurarna. Att vänstern under 70- och 80-talet ägnat så mycket energi åt att slåss med varandra tyckes mig väldigt konstigt och korkat. Ändå tycks samma grej upprepa sig gång på gång. Jag hoppar tio år framåt, till nutid, och ser hur miljöengagerade lägger mängder av energi på att kritisera vindkraften.

SkaCC88rmavbild-2011-12-21-kl.-09.35.34

Missförstå mig inte nu. Det är bra att ifrågasätta varje ingrepp i naturen som innebär miljöpåverkan. Och ALL energiprodution innebär miljöpåverkan. Solkraft och vindkraft såväl som oljeeldning och kärnkraft. Men vad jag ibland finner lite underligt är att så mycket energi läggs från miljöhåll på att ifrågasätta just vindkraften.

Visst påverkar vindkraft miljön. Inte minst genom de vägar som måste anläggas för att kunna ta sig till och från verken om de står på otillgängliga ställen. Men samma vägar måste byggas för att ta sig till en solcellsanläggning, eller för den delen ett vanligt fritidshus. Tittar man på användningen av biobränslen, som fullständigt exploderat i Sverige de senaste åren, så innebär den att skogsområden per definition huggs ner och töms på biomassa. Vattenkraften har stora effekter på den biologiska mångfalden både i och omkring våra vattendrag, dränker i många fall stora ytor och slår ut hela ekosystem. Det finns inget miljövänligt sätt att producera el.

Och då har vi ändå bara pratat om de förnybara energikällorna. Vänder vi blicken mot de fossila energikällorna, som fortfarande utgör en mycket stor del av världens elproduktion, ser vi enorm miljöpåverkan – klimatfrågan är förmodligen den största utmaning mänskligheten stått inför, och i kinesiska städer döljs själva solen av smogen från koleldningen. Vad gäller kärnkraften finns fortfarande inga egentliga lösningar för slutförvaret, och i Japan har Tomas Kåberger precis avslöjat att effekterna av kärnkraftsolyckan i Fukushima är större än man tidigare gått ut med.

Men hur ofta hör man den svenska miljörörelsen kritisera kärnkraften? Hur ofta motarbetas de biobränsleeldade fjärrvärmecentralerna? Varför kritiserade 70-talsvänsterpartierna varandra mer än de borgerliga partierna?

Det här är naturligtvis en förenkling. Men kan det vara så att det ligger närmare till hands att kritisera sådant som är lite sämre än det bästa, än sådant som ligger så långt ifrån att man helst inte befattar sig med det?

Det finns en självklar mening med att kritisera vindkraftsutbyggnaden och hade jag fått välja hade vindkraftverken stått i första hand längs motorvägar och industriområden, samt välvalda områden till havs. Men det är inte jag som väljer, och jag blir orolig att miljörörelsen genom alltför stark kritik mot vindkraften gynnar betydligt miljöskadligare energiproduktion.

Vindkraftvärk

Jag jobbar med miljömärkning av el och värme. Det innebär att jag bland annat arbetar med frågor som rör placering av vindkraftverk. För att göra en väldigt lång historia kort så håller jag på att ta fram kriterier för vilka områden och typer av områden som vindkraftverk ska få stå i för att el från dem ska kunna miljömärkas. Kriterierna som finns idag är ganska ofullständiga så vi håller på att utöka dem.

Många har starka åsikter om hur vindkraftverk ska placeras. Miljökämpar, företag, fågelintresserade och skogsengagerade, för att nämna några. Mängden budskap man får från alla dessa är totalt överväldigande. Alltifrån till att godkänna vilken placering som helst till att inte tillåta placering inom fem kilometer från närmaste träd eller fågel. Som relativt ny på det här jobbet (jag har arbetat här i tre månader) är det inte lätt att veta vilken fot man ska stå på.

vindkraft

Jag är själv sprungen ur samma miljörörelse som de flesta av dem jag diskuterar med. Därför känns det konstigt att en del av dem ibland verkar tolka mig som någon man bör kämpa emot. Det är ofta en aggressiv attityd som möter en, som att man vore ute efter att vilja vindkraftsbebygga varenda liten skogsdunge i det här landet. Många tar upp kampen mot “vindsnurrorna”, som man är rädd ska tränga undan all natur i Sverige. Så är det inte. Hela tanken med att miljömärka el är att den ska vara producerad på ett sätt som har en så liten miljöpåverkan som möjligt. Om jag vore allsmäktig skulle jag bestämma att vindkraftverken skulle stå längs motorvägar, i industriområden, till havs där inga viktiga fågelsträck löper, på jordbruksmark, osv.

Men jag är inte allsmäktig. Skulle vi ställa krav på att vindkraftverk inte fick stå nära naturområden, fåglar eller öppna landskap skulle elföretagen med all säkerhet skaka på huvudet, säga upp märkningen, och obehindrat placera verken var som helst. Skulle vi vinna på det? Skulle miljön vinna på det? Vi hade kunnat ställa jättehöga krav, men måste hela tiden se till miljönyttan i slutändan.

En sak jag tycker är konstig är också den starka aversionen som finns mot just vindkraftverk, eller vindsnurror som de ofta kallas. Jämför man vindkraftens miljöpåverkan med den från vattenkraft ser man snabbt att vattenkraften slår betydligt hårdare mot biologisk mångfald och naturvärden än vindkraften. Och jämför man med biobränslen, som man gör både el och värme av, är påverkan ännu större. Där hugger man ner och avverkar skog systematiskt för att hålla systemet igång. Och dessa tre exempel är alla förnybara! Börjar man jämföra med fossila bränslen och kärnkraft är miljöpåverkan så stor att det förefaller mig obegripligt att så mycket energi läggs på att bekämpa vindkraften, den minst miljöpåverkande energikällan vi har.

För det är något vi måste inse. Det finns inga miljövänliga energikällor. Alla sätt att framställa elektricitet i en för samhället användbar skala innebär en miljöpåverkan. Vi kan bara välja hur mycket. Det enda som faktiskt kan kallas “miljövänligt” är att minska sin energianvändning. Vi har en sjukt hög energianvändning i Sverige, och slösar bort mer energi än vad jag ens vågar tänka på.

Nu kom jag lite ur spår här. Vad jag vill säga med det här inlägget är att det är en svår uppgift att vara den som i slutändan försöker avgöra vilka krav och kriterier som leder till minst negativ påverkan på miljön. Och att jag tycker det är viktigt att man inser att alla sätt att producera energi påverkar miljön, men att vindkraft är den energikälla vi har idag som påverkar minst.

Självklart är placeringen viktig.
Men det heter vindkraftverk, inte vindsnurror.

I Hjällbo för att kolla in celler

Solceller alltså. Det finns säkert massor av celler i Hjällbo; stamceller, konvektionsceller och allehanda andra celler, men det var just solcellerna som jag kom dit för att besöka.

Det var ett studiebesök anordnat av Naturskyddsföreningen i Göteborg. Solen stekte obönhörligt när vi gick från spårvagnshållplatsen upp till Hjällbo Lillgata, där de aktuella husen låg. Vi möttes av följande fasad, med solceller och allt, inklusive en liten tavla där man kunde läsa hur stor effekt anläggningen producerade just då, och hur mycket energi den producerat under dagen. Klicka på bilden för att kunna läsa på tavlan. Och om du undrar varför de ser så 70-talig ut är det för att jag kände ett enormt behov av att använda mitt nya häftiga kameraprogram till telefonen som jag köpt för hisnande 7 kr.

IMG_0204

Detta var alltså den största del-anläggningen. Totalt tror jag att tre hus var utrustade med solcellerna, en yta på totalt 700 kvadratmeter. Den 6e största solcellsanläggningen i Sverige tydligen. Efter att ha stått och pratat ett tag om projektet, Hjällbobostaden och solcellsteknik i allmänhet klättrade vi upp på taket till ett av husen.

IMG_0205

Solcellerna var alltså monterade både på taken (i 15° vinkel mot takplanet) och på den främre fasaden. På taket fick de samsas med hyreshusens heliga kor – parabolerna (som tog in över 1000 kanaler!)

Hela anläggningen kändes väldigt välgjord. Pedagogiskt att en del av panelerna syns på fasaden, och att man kunde läsa av effekt och produktion.

Ändå var jag inte helt övertygad. Anläggningen hade kostat 5,5 miljoner att bygga. Jag tror att den förra året producerat totalt 88 MWh (om jag minns rätt). Ett av de små vindkraftverken som står i Stansvik hemma på Tjörn producerar (om jag räknat rätt) ungefär 400 MWh på ett år. Det är alltså ett litet och gammalt vindkraftverk.

IMG_0202

Den här moderna solcellsanläggningen, sjätte störst i Sverige, ger alltså en femtedel av vad ett litet sketet vindkraftverk i Stansvik ger.

Det är inte så att jag är negativ till solceller. Men det är viktigt att man ser det i proportion till andra energikällor. Solceller är smidiga på så sätt att de inte låter, inte sticker upp och inte rör sig. Det är också en värdefull egenskap att elen lokalproduceras, så att husen den sitter på blir mer självständiga, t.ex. om det blir strömavbrott eller inträffar en större katastrof.

Men även vindkraft och vågkraft lokalproduceras, om än inte lika lokalt. Jag skulle vilja veta hur mycket resurser som krävs för att bygga solcellerna, transportera dem, montera dem och underhålla dem. Med en sådan relativt liten produktion gäller det ju att de inte tar för mycket resurser i anspråk för att det ska vara bra ur ett miljöperspektiv. Självklart är det bättre än olja och annan fossil energi, men lite högre ambitioner än så tycker jag allt att vi ska ha!

När jag var i Kenya förrförra året var det en del familjer som hade solceller på taket. Där var det fantastiskt. Från att helt ha saknat el, telefoni, och moderna kommunikationer räckte det nu med en kvadratmeter solceller på taket för att kunna titta på TV, lyssna på radio och ladda sin mobiltelefon. Men mängden el som används av en kenyan är så otroligt mycket mindre än den som används av en svensk. Det svenska elslöseriet är groteskt stort, och man skäms nästan när man kommer ner och försöker förklara för kenyanerna vad man egentligen använder all el till. Typ “Tja… jag vet inte… vi har ju lampor som står på under dagarna… spänningsomvandlare… solarier… air condition… eluppvärmning… stand by-TV…” Inte undra på att de ofta rynkar pannan.

Hur som helst, jag tycker solceller är en fantastisk teknik som ska användas. Men frågan är om det är det bästa att bygga i Göteborg, med ganska få soltimmar om året, starka vindar och närhet till både hav och biomassa.

Vad tycker ni?

Flygande vindkraftverk

Konflikter uppstår ofta kring vindkraftverk. Inte för att de inte ger någon ström eller innebär praktiska problem, utan på grund av att folk är rädda för att ha dem nära sitt hus. Och med nära menar jag då ett flertal kilometer.

Men vad händer om man flyttar kraftverken, inte längre bort, men högre upp? Kan acceptansen då ökas bland folk och fä i allmänhet?

Jag läste nämligen om en ny typ av vindkraftverk, där turbinerna sitter 600 m upp i luften, men utan något torn. De består helt enkelt av en cirkelformad gasballong med turbinen i mitten. Från denna går sedan en sladd ner till en markstation varifrån den alstrade elektriciteten leds ut på nätet. Bilden, från Altaeros Energies, som ligger bakom idén, visar hur det är tänkt.

1040244236

Alaeros Energies bedömer även att det ska bli 65% billigare att producera el jämfört med tornbaserade kraftverk, och att kostnaden för att “bygga” dem blir 70% mindre.

Och kanske har de rätt. Kanske inte. Jag som fysiker/miljövetare kan se ganska många problem som de inte tar upp. Men å andra sidan, det är relativt få problem som inte kan lösas, och ett av de vanligaste problemet är att folk säger “Det kommer aldrig att gå!” Så kör hårt! Bygg en prototyp och se hur den funkar!

Dessutom bör man kunna höja och sänka  turbinen beroende på var det blåser mest, och vill man flytta den till ett nytt ställe… tja, det är förmodligen lättare än att flytta ett vindkraftverk på ett torn…

En liten 2 KW-prototyp ska byggas 2011. Jag väntar med spänning!

Därför är Alliansens Gröna Röst inte särskilt grön

Som jag skrev igår kväll tror jag inte mycket på de borgerliga partiernas miljöpolitik. Detta illustrerade jag med en undersökning som Naturskyddsföreningen gjort och som visade på stora brister i såväl ambitioner som vilka frågor som faktiskt drivits av den borgerliga alliansen. Lite extra kritisk var jag mot centerpartiet, som ju faktiskt profilerat sig som “Alliansens gröna röst”, men som enligt undersökningen inte drivit miljöfrågor starkare än övriga borgerliga partier (möjligen med undantag av moderaterna).

Centern-gör-valaffischerna-interaktiva

Jag skulle vilja berätta lite mer om varför jag personligen inte tycker att centern kan kalla sig ett grönt parti. En av anledningarna syns på bilden här ovan. “Utsläppen bort! Bilarna kvar!” utropar Maud och ser glad ut.

För en miljövetare med 300 högskolepoäng bakom sig ter sig detta uttalande lite märkligt. Det är lite som att säga att “Bort med äppelträden! Behåll äpplena!“. Jag ska här räkna upp ett par anledningar till att massbilism på sikt är ohållbar.

• Oavsett hur mycket vi lyckas gå över till “miljövänliga” bränslen kommer personbilar att vara mer energikrävande än motsvarande kollektivtrafik, rent fysikaliskt. För oss fysiknördar, kommer det alltså alltid att krävas fler kWh/personkm (förutsatt att kollektivtrafiken inte går tom, vill säga).

• Redan nu är det stora problem med bilköer och trängsel i storstäderna. Utan bilminskande åtgärder som trängselskatter och överföring till kollektivtrafik och andra trafikslag kommer denna trängsel att öka, med en negativ effekt på samhällsekonomi och folkhälsa.

• De nya stora vägbyggen man satsar på (T.ex. Marieholmstunneln och Förbifart Stockholm) genererar ohjälpligt mer biltrafik. Detta står med i Vägverkets egna utredningar. Det har visat sig att det man tjänat på i “miljövänligare” bilar har ätits upp av en ökat bilism.

• Att ta fram “miljövänliga bränslen” till en stor och växande bilpark är inte det lättaste. Etanol har ofta visat sig utgöra samma miljötryck som bensin, och råvara från skogsbruket kräver stora insatser och det är osannolikt att det går att producera i den utsträckning som skulle krävas av en bilpark av dagens storlek.

• Även “miljövänliga bränslen” kräver stora mängder vatten och andra naturresurser för att produceras. Detta diskuteras för närvarande flitigt på World Water Week, ett internationellt forskarmöte i Stockholm.

Det skulle naturligtvis kunna att inträffa att vi någon gång i framtiden kommer på någon mirakelteknik som gör det hållbart med en massprivatbilism, men det känns som en väldigt oansvarig politik att hoppas på något sånt. Däremot har vi tekniken att driva tåg, bussar och andra kollektiva färdmedel som har minst lika bra förutsättningar att köras på moderna bränslen som bilar, samt möjligheten att förbättra cykelinfrastrukturen.

Nu till en annan anledning till att jag inte tror på centerns miljöpolitik. Liksom övriga borgerliga partier sätter man stor tilltro till kärnkraften som energikälla. Speciellt de senaste åren, när man söker enkla och väljarvänliga lösningar på energi- och klimatproblematiken. Genom att utvidga kärnkraften menar man att man skulle kunna upprätthålla den oansvarigt höga energikonsumtion som man haft de senaste åren.

kärnkraft

Men det är en missuppfattning att kärnkraften skulle vara en billig energikälla. Och det ren osanning att den skulle vara någonstans i närheten av förnybar. Bara senaste veckan rapporterade svenska medier om Vattenfalls mycket tveksamma inköp av uran från gruvor i Namibia. Uranbrytning i Namibia och andra u-länder är bland de absolut skitigaste verksamheter jag känner till.

Vi har fortfarande inget konkret slutförvar, och flera vetenskapliga rapporter har ifrågasatt säkerheten hos den metod som planeras för att slutförvara det använda bränslet, KBS3-metoden. Mycket tyder på att innehållet kan läcka ut i grundvattnet.

Vattenåtgången är också stor för tillverkning av kärnenergi. Vatten som passerat genom kärnreaktorer pumpas dessutom ut i kustområden, med effekter på djur- och växtliv.

Att satsa på kärnkraft är också att göra sig beroende av import av uran eller plutonium från andra länder, på samma sätt som vi nu är beroende av oljeimport. Vi ersätter alltså ett beroende med ett annat, ungefär som att sluta röka och börja snusa istället. Urantillgången världen över minskar dessutom på samma sätt som oljetillgången. Ska man på lång sikt nyttja kärnkraften är man alltså beroende av upparbetning och import av plutonium och andra transuraner, ämnen som är ytterst farliga och vid ökad internationell handel löper stor risk att komma i händerna på terrorister, eller nationer som kan tänka sig att använda kärnvapen (t.ex. USA).

Ett slutförvar är dessutom aktivt i ett par hundra tusen år (halveringstiden för plutonium är ca 24000 år) vilket innebär att det under den här tiden utgör en lager av potentiella massförstörelsevapen. Kan vi verkligen garantera att den politiska ledningen de kommande 100 000 åren är stabil och inte öppnar upp slutförvaret? Kan vi garantera att ingen bryter sig in?

En av anledningarna till att vi kan leva på den här planeten är att den joniserande (radioaktiva) strålning avtagit så mycket sedan planeten skapades att vi nu kan leva på jordytan. Vill vi då verkligen plocka fram uranet som finns kvar, skapa plutonium och bygga upp ständigt växande lager som när som helst kan hamna i händerna på en instabil regering?

Hur jag än vrider och vänder på det kan jag inte få det till att verka ansvarsfullt. Men det är klart, att ett parti föreslår en lösning som inte innebär att folk behöver tänka om blir såklart lättare populärt än att ett parti föreslår en lösning som innebär att folk måste tänka över sina levnadsmönster. Lurar man människor att vi kan fortsätta köra bil lika oansvarigt som vi gör blir folk såklart lättade, men det är inte en hållbar politik. Och det är definitivt inte en grön röst som säger det.

Samma sak gäller kärnkraften. Är budskapet att “Med kärnkraft räddar vi klimatet och ni väljare behöver inte bry er ett skit!” är det såklart lockande att rösta på ett sådant parti. Men det är fan inte hållbart.

Spotta ut kärnorna

OK, läget är såhär:

Sverige och de flesta svenska politiker har ÄNTLIGEN insett att vi måste minska vårt överdrivna energislöseri. Produktionsföretag har insett det, organisationer, privatpersoner, you name it. Nya tekniska produkter ploppar upp hela tiden, med allt mindre effektbehov. Bra va?

Ja, det är faktiskt en jättebra utveckling! Så långt. Det är oerhört smart av oss att minska vår energianvändning, inte bara av miljöskäl, utan även av ekonomiska, sociala och hälsomässiga själ. Liksom av säkerhetsskäl, eftersom ett samhälle med högt energiberoende är mycket mer sårbart, såväl militärt som för andra hot (t.ex. epidemier och naturkatastrofer).

Men då kläcker Vattenfall och ett antal svenska allianspolitiker den strålande idén att kraftigt bygga ut kärnkraften! (SVT 091109) Våra svenska kärnkraftverk har nämligen stått i många decennier och tillhör nu den mera skabbiga kärnkraftsparken i världen.

Forsmark. Foto: Teknik 360
Forsmark. Foto: Teknik 360

Jag menar, här har vi världens chans att fasa ut våra risiga gamla kärnkraftverk, och ersätta dem med hållbara tekniker som är anpassade förr tredje årstusendet. Så varför då ÅTERINVESTERA i den gamla kärnkraftstekniken och på så sätt knyta upp Sverige i ett energiberoende som bland annat innefattar att vi måste ha uran som bryts i namibiska dagbrott (med en miljöpåverkan jag knappt vill tänka på)?

Snälla Vattenfall, Maud Olofsson med flera: Tänk efter! Vi har redan världens största energianvändning per capita. Vi behöver inte öka den ytterligare. Vad vi behöver är att göra oss kvitt energiberoendet och bygga en hållbar framtid.

Jag betalar la vafan jag vill för min el!

Det ringde på min lägenhet igår kväll, och utanför stod två ledigt klädda herrar i 35-årsåldern och ville att jag skulle byta elleverantör. De pratade länge och väl om hur billig deras el var, och frågade mig om jag inte också tyckte det var väldigt bra att de sålde billig el till folk.

De verkade nästan tacksamma när jag till slut stängde dörren efter att ha talat direkt från hjärtat (och hjärnan). Billig el liksom… Ja, för problemet i det här landet är verkligen att elen är för dyr och att vi inte kan köpa så mycket som vi skulle behöva. Jag menar, vad tror dom nån med en kandidat i miljövetenskap med inriktning på energisystem svarar när dom ställer en så korkad fråga?

“Ja men vad bra! Billigare el! Då kan vi använda mer el så vi kan bygga fler kärnkraftverk! Hurra vad kul!”

2-El

Jag har dragit igång ett projekt här hemma: att försöka få ner min elanvändning till under 100 KWh i månaden före nyår. Jag kommer varje månad berätta hur det går! I september använde jag 116 KWh. Räkningen för oktober borde komma snart.

Alla dessa dumma plattor!

Ju större desto bättre! Eller hur? Nä, just det. Därför ter det sig som ett mysterium varför så många (ofta moderna) spisar är utrustade med så himla stora plattor. De där största plattorna kan man säkert ha nytta av om man bor i ett kollektiv på 10 personer, men hur ofta gör man det? De flesta svenska hushåll är singelhushåll (SCB, 2009) och den genomsnittliga kastrullstorleken är väl ungefär som på bilden nedan.

plattor

Jag bor i en student-etta med kokvrå, alltså en lägenhet där tanken är att man bara ska bo en. Så varför sätta in en spis med såna jätteplattor? Det effektivaste ur energisynpunkt är att plattan är en eller ett par cm mindre än kastrullen, då förs maximalt mängd värmeenergi över från plattan till kastrullen. Att, som på bilden ovan, ha plattor som är större än kastrullerna innebär att mängder av värme inte gör nåt annat än att smita iväg upp i köksfläkten.

För att dra en sliten liknelse: Det är som att skjuta myggor med kanon. När man dessutom har ont om kanonkulor.

Fram för en normalisering av storleken på spisplattor!