Här kommer ett sånt där ofarligt och personligt inlägg igen.
Dagens diss handlar om vantar. Jag har en djupt problematisk relation till just vantar. Det problematiska ligger i att jag har så kopiöst lätt för att tappa bort dem. Exakt vart de tar vägen vet jag inte, men de försvinner. Det konstiga är att det inte alls är samma sak med t ex mössor och halsdukar, de kan jag ha kvar år efter år. Men vantar…
Kanske beror de på att de är så små?Mössor och halsdukar brukar jag trycka in i jackans ärmar när jag hänger av mig den, men vantarna löper ofta risk att trilla ut. Kanske tappar jag dem när jag tar på mig jackan?
Hur som helst försvinner de. Jag köpte två nya par billiga fleecevantar nu på Hemköp efter att ha gått vantlös ett par veckor. Men det känns inte bra att bara köpa nya hela tiden. Och man bryr sig inte om att köpa några fina vantar eftersom de alltid kommer bort, vilket är synd. Det är fint med fina vantar.