Även om jag sen ett tag tillbaka visserligen ägnar mig mest åt att vara studerande, pappa och sjukskriven, så står det inte heeelt stilla på kulturfronten. Förlaget som gav ut min senaste roman Nagriljärerna har även gett ut nyutgåvor av den kanske mest klassiska svenska science fiction-bokserien som skrivits – Universums Öde av George Johansson. Och nu har precis första boken i seriens, Uppbrott från Jorden, kommit som ljudbok, inläst av ingen mindre än mig!
Berättelsen utspelar sig år 2079 och handlar om rymdskepparen Len Renberg som efter att ha hämtat upp en last uranmalm från från några minst sagt tveksamma gruvmagnater på Pluto får in en okänd signal i sin skeppsdator. Mer än så avslöjar jag inte, vill ju inte spoila historien!
Hur som helst – 45 år efter att den först gavs ut kan man nu höra den episka berättelsen om hur Len Renberg fraktar ful-uran, flyr undan Amalgamateds vaktpatruller på Mars och riktar blicken mot Andromedagalaxen. Boken är inte lång, bara dryga tre timmar, så gå in och lyssna, vetja! Jag har även komponerat musiken, det har varit kul att få gå loss med riktigt rymdiga syntar!
Boken då? Är den bra? Ja, det skulle jag säga. Det har varit väldigt spännande att jobba med en text som jag varken har skrivit eller kan ändra i. Hade jag skrivit den hade jag gjort mycket annorlunda. Men så är det ju alltid. Och den är ett fantastiskt fönster in i en tid då både utforskandet av rymden och inte minst miljömedveten var mycket yngre än idag. Jag avslutar med ett stycke ur det nya förordet jag skrev till ljudboksupplagan:
George Johansson skrev Uppbrott från Jorden, den första boken i serien, precis i skarven mellan sjuttio- och åttiotal, medan världen fortfarande höll andan inför det oundvikliga tredje världskriget, där kärnvapnen skulle flyga genom atmosfären som dödsänglar av stål mellan de två supermakterna. Samtidigt var miljörörelsen på väg att växa ur sjuttiotalets batikfärgade hippiekläder och osäkert leta sig in i vad som så småningom skulle bli den globala klimat- och hållbarhetsrörelsen. Men decennier före Al Gore, Greta Thunberg och Johan Rockström tecknade George Johansson en framtid märkt av klimatförändringar, luftföroreningar och rovgirig jakt på våra sista naturresurser. En framtid där rymdens kalla oändlighet blivit att föredra framför de misshandlade resterna av vår planet. Att läsa Uppbrott från Jorden idag är att kliva in i en blandning av nutid och fyrtio år gammal framtid, en värld där fiktionen flyter ihop med verkligheten på ett närmast kusligt sätt.
När Len Renberg navigerar mellan Mars, Jupiter och Pluto gör han det i ett solsystem mycket likt det vi känner idag, trots att George Johansson skrev boken i en tid när de yttre planeterna inte var mer än bleka prickar i teleskopen. Pioneer 11 hade precis tagit sina första suddiga bilder av Jupiter och var på väg mot Saturnus. Voyagersonderna, som under åttiotalet skulle besöka Uranus och Neptunus, hade precis lämnat Jorden.
När jag skriver det här är det bara några år sen New Horizons nådde Pluto, den himlakropp där Len Renberg lastar sin klass 5-uranmalm för transport till Mars. Och visst skrev New Horizons historia med sina högupplösta bilder på dvärgplaneten i solsystemets outforskade utmarker.
Men Len Renberg var först.
