Something compleeeeetley different!

I förrgår var det premiär och igår galapremiär. Det hela avlöpte mycket lyckat och jag tycker vi kan vara mycket nöjda med vår föreställning! Dock har jag själv råkat ut för en kraftig förkylning med halsont och feber och snuva och hosta och fan och hans moster. När föreställningen var slut igår kunde jag knappt stå på benen, så jag var tvungen att avböja den förestående galamiddagen och åka hem och lägga mig istället.

Men men, nog om spex och sjukdom. Jag hittade följande lilla sång när jag bläddrade runt bland mina inspelningar. Gjorde den i november-december nån gång tror jag, och sen hade jag glömt bort den.

Klicka här för att lyssna!

Texten:

det finns dom som tycker synd om afrikanerna
och dom som utnyttjas och skjuts av talibanerna
och dom som slutar som ett lik
i en Stadium-fabrik
och dom fattiga, förledda narkomanerna

det finns dom som tycker synd om alla minkarna
på tanterna med smyckena och drinkarna
om alla stackars djur
som får trängas i en bur
för att slaktas och bli slaktavfall i hinkarna

det är så lätt att tryckas ner
av allt utsatthet man ser
men den utsatta, ja, det är faktiskt jag!

det finns dom som skyller allt på islamisterna
på dom religiösa fundamentalisterna
på rabbinerna och prästerna
på mullorna och mästarna
det finns dom som skyller allt på terroristerna

det finns dom som skyller på förenta staterna
på dom odemokratiska byråkraterna
på dolda protokoll
övervakning och kontroll
det finns dom som skyller allt på moderaterna

det är så lätt att föreslå
nån som man ska skylla på
men den skyldiga, ja, det är faktiskt jag!

det finns dom som skyller allt på kommunisterna
dom förljugna och korrupta leninisterna
med sin sjuka affektion
för nån antik revolution
det finns dom som skyller på kollektivisterna

det finns dom som skyller allt på Peter Eriksson
på Lars Ohly, Gudrun Schyman och Maud Olofsson
på politiska fraktioner
statliga institutioner
det finns dom som skyller allt på Jimmie Åkesson

det är så lätt att föreslå
nån som man ska skylla på
men den skyldiga, ja, det är faktiskt jag!

det finns dom som sätter hopp till militärerna
eller dom glammiga välgörenhetskonsertena
eller kraftigt sänkta priser
eller fler kravallpoliser
eller dom marknadsekonomiska affärerna

det finns dom som sätter hopp till sina böner
om allt från lyckligt liv till höjda löner
dom sätter allt sitt hopp till Gud
till hans ord och tio bud
det finns dom som sätter hopp till gudasöner

det är så lätt att välja ut
vem som ska rädda allt till slut
men räddaren, ja, det är faktiskt jag!