Att bygga en studio under sängen

En knepig grej när man försöker spela in radioprogram är att få till rätt akustik. Jag är ju producent för Slottspod, ett astronomiprogram som kommer en gång per månad, och har nu även börjat med en inspelning av ett miljöprogram. Så jag har haft problem med att det är så mycket rumsklang i mitt rum hemma.

Men nu har jag löst problemet! Jag byggde helt enkelt en ljudstudio under min inneboendes säng! Av två palestinaschalar, två handdukar, en filt och diverse lådor. Såhär ser det ut:

studio

Trångt, lågt i tak (ca 1,20), men mysigt, och med über-akustik! Har färdigställt senaste avsnittet av Slottspod och jobbar nu med miljöprogrammet. Lyssna på det rykande färska Slottspod här! Återkommer snart om det andra.

Offer för ett stövelben!

Jag spelade på Kajskjul 46 för en vecka sedan, och nu har det läckt ut topphemliga bootleg-inspelningar (på svenska: stövelben) på YouTube. Fast egentligen var det min vän Sven Bergersjö som filmade, och han frågade faktiskt mig innan han la ut dom.

Så om du missade spelningen i torsdags, men ändå vill ta del av två eller tre av låtarna så kan du titta retroaktivt här, och njuta av den live-iga atmosfären. Dock var det de två kanske mörkaste och något sentimentala låtarna som spelades in.

Ovan: Indien och Norge

Ovan: Din Terapeut

Sen hör det till saken att ytterligare en låt spelades in, nämligen Raketen, men här blev det glapp i gitarrsladden, och massor av krångel med extramikrofoner och grejer, så jag lägger inte upp den här. Sök själv på YouTube om du vill utsätta dig…

Klimathönan och IPCC-fjädern

Det är lätt att bli förvirrad över allt som cirkulerat kring IPCC (Internationella klimatpanelen, där bland andra vår Chalmersvän Christian Azar är involverad) på senaste tiden. Först var det stulen e-post med professorer som lurades, sen påhitt om att Himalayas glaciärer skulle smälta till 2035, och nu det senaste har man hört om fuffens med skördeminskningar i Nordafrika och hur mycket av Holland som ligger under havsnivån.

IPCCs ordförande Rajendra Pachauri.
IPCCs ordförande Rajendra Pachauri.

Innebär det här att IPCC ska skrotas, att klimatforskare bara bluffar, och att vi kan slänga allt snack om klimatförändringar i Plus-Sverkers soptunna?

Jag försöker göra en sammanställning av kritiken mot IPCC. Här kommer en kortkort sammanfattning. Källor till det jag skriver här är Sveriges Radio Vetenskapsradion, RealClimate.org, the Guardian samt IPCC själva.

De stulna mailen mellan lurendrejeri-forskarna
Ryska hackers fick tag på över 1000 mail mellan brittiska IPCC-forskare, och från dessa har citat som ”Kör tricket med att dölja minskningen” florerat i media. Detta är dock lösryckta citat ur en lång mailväxling och syftar på att kompensera osäkerheter i data från årsringar med reella uppmätta temperaturer.

Påhitt om smältande glaciärer till 2035
Detta är ett riktigt fel i IPCCs fjärde rapport. Närmare bestämt två meningar på sidan 493 i del 2. Felaktig referenshantering har gett upphov till denna ganska pinsamma miss, som bland annat orsakats av en feltolkning av året 2350. Dessa två meningar kan dock strykas utan att resten av rapporten påverkas.

Minskade skördar i Nordafrika
IPCC påstår i andra delen av rapporten att vissa skördar kan minska med 50% mellan 2000 och 2020, baserat på en studie av tre nordafrikanska länder. Felet man gjort här är att som huvudkälla använda en kanadensisk rapport som inte gått igenom korrekt akademisk granskning (så kallad peer-review) och därför inte kan anses bekräftad. Siffrorna i denna rapport visade sig också hopblandade.

Hur mycket av Holland ligger under havsnivån?
IPCC påstår felaktigt att över 50% av Holland/Nederländerna riskerar översvämningar eftersom det ligger under havsnivån. Korrekt siffra (som självklart beror av om hur man definierar havsnivå) är ca 25 %. Dock stämmer det att över 50% riskerar översvämning, men detta är på grund av översvämningsrisk av både hav och floder.

Jag tror vi kan vara överens om att delar av IPCC måste skärpa sig vad gäller referenshantering. Men att ifrågasätta klimatpanelens arbete på det stora hela på grund av dessa orsaker ser jag som ganska dumt. För att inte säga väldigt dumt.

Det finns även kritik ”åt andra hållet” mot IPCC. Nämligen att man underdrivit riskerna. Ett exempel på detta är det arktiska istäcket, där rapporter från NSIDC (National Snow and Ice Data Center) visar på att den faktiska avsmältningen i arktis går betydligt fortare än vad IPCCs modeller visar. Se figur nedan.

Uppmätt (röd) tjocklek på istäcke jämfört med modellberäkningar. Källa: NSIDC
Uppmätt (röd) tjocklek på istäcke jämfört med modellberäkningar. Källa: NSIDC

Mina nätter med Alien

Har varit sjuk i nån jobbig magsjuka den senaste tiden. Det har dock fått effekten att jag sovit på dagarna och varit vaken på nätterna. Och då kan man ju ägna småtimmarna åt att se på film. Alien-filmerna till exempel.

Det var ett tag sen jag såg filmerna sist, och att nu se dem ganska snabbt efter varandra gjorde att jag började se dem med nya ögon. Det är kanske allmänt känt, och jag är den sista som kommer på det, men jag tror mig veta vad de handlar om. Egentligen.

alien-2003

Slemmiga, läskiga monster som äter upp människor i alla ära, men handlar det om nåt mer?

Hjälten i alla fyra filmerna är rymdpiloten/ingengören Ellen Ripley, spelad av Sigourney Weaver, en av mina favoritskådisar. Hon ställs om och om igen mot blodtörstiga rymdvarelser som bara tycks ha en enda, destruktiv drivkraft. Att inseminera männisor med brutala parasiter som ger upphov till att nya små rymdvarelser föds genom att bryta sig ut genom offrets bröstkorg.

Ripley gör motstånd, brutalt och skoningslöst, med allehanda vapen. Men vad kämpar hon egentligen mot? Vad symboliserar Alien?

Min tolkning är, något förenklat, att Alienfilmerna handlar om kvinnans motstånd mot och utsatthet för mannens okontrollerade sexdrift. Vad Alien gör är att våldta människorna och få dem att föda nya aliens, och dessutom dö på kuppen.

Det blir särskilt tydligt i tredje filmen, där Ripley strandsatts på en planet där de enda invånarna är fångar på en arbetskoloni för brottslingar med dubbla Y-kromosomer. Lustmördare, våldtäktsmän, pedofiler som isolerats från resten av samhället. Alienvarelsen dödar här fånge efter fånge, vilket visar på hur även mannen faller offer för sin egen sexualdrift.

Egentligen är det kanske inte driften i sig, utan sättet han förväntas hantera den på. Nu kommer jag in på ett av mina favoritämnen, om hur män i samhälleliga strukturer förväntas vara aktiva och ta för sig, men jag ska inte gå mer på det just nu. Det intressanta är Ripleys skoningslösa motstånd.

ripley

För vad är det hon gör motstånd mot? Inte mot sexualdriften i sig, det är jag övertygad om. Det hon kämpar för är rätten att bestämma över sin egen kropp. Sån är min tolkning. Det finns flera konkreta exempel på det här i de olika filmerna, framför allt trean och fyran, men det skulle bli ett alldeles för långt blogginlägg om jag tog upp allt.

Om du inte sett Alienfilmerna, gör det! Och om du redan sett dem, se om dem! Om inte annat för att de är ruskigt spännande.

Tjejer, killar och toalettstolar

Min mamma var på besök häromdan, och sov över i min lägenhet. Då fick jag återigen funderingar på nåt jag tänkt på ett tag. Det här med toalettstolen. Toalettlocket, närmare bestämt.

Det händer ju att man som kille slentrianmässigt blir beskylld för att vara ”en sån som inte fäller ner toaringen efter sig”. Detta vill jag dock dementera å det bestämdaste, eftersom jag är en sån som föredrar när toaletten är stängd, det vill säga när även locket är nedfällt. Av estetiska, hygieniska och allmänt vettiga anledningar.

Dock har jag lagt märke till att det är väldigt svårt att övertala tjejer att stänga locket efter sig. Så fort någon tjej är på besök, som i det här fallet min mamma, står toalocket öppet när man kommer in på toaletten. Samma sak gäller min kvinnliga rumskamrat, samt tidigare kvinnliga sambosar.

Som illustration visas här mitt badrum.
Som illustration visas här mitt badrum.

Kan det vara så att människor, oavsett kön, tenderar att utföra varken mer eller mindre arbete än vad som behövs? För tjejer, som oftast sitter ner, innebär det minst arbete och ansträngning att alltid ha ringen nere, men locket uppe. För de killar som föredrar att stå (något jag för övrigt helt lämnat bakom mig sedan jag arbetade som städare…) är motsvarande alternativ att ha varken ringen eller locket nedfällt.

Hur som helst vill jag slå ett slag för det stängda toalettlocket. Snyggare, säkrare och mer hygieniskt.

15 kr för högt pris på ren luft?

Det var en jätteartikel om trängselskatter i Göteborgsposten häromdagen, på flera sidor. Gissa om jag blev upprörd när jag slog upp tidningen och fick se rubrik och ingress. ”Stor guide! Här är smitvägarna!” Ingressen löd ungefär ”När GP publicerade kartan över betalstationerna förra veckan vet jag vad ni alla tänkte: Var är smitvägarna?

tingstadstunneln0006-8-bit

Vad är det för jävla vinkling? Hur kan GP, med hedern i behåll, på detta ensidiga och omogna sätt påföra sina läsare åsikten att trängselskatten bara är till för att jävlas med folk? Jag erkänner att jag bara hade tid att skumläsa artiklarna, så jag kan ha missat nåt. Å andra sidan är det ganska många som skumläser artiklar.

En helsida hade rubriken ”Hur drabbas du av trängselskatten?”. Där hade man intervjuat 12 bilister, som oroade sig för sina jobbresor, dagisskjutsningar och så vidare. Vad man hade missat var att intervjua en kollektivresenär. Eller cyklist. Eller gångtrafikant. Eller nån med biogasbil.

Att våra barn slipper utsättas för olagligt höga avgasnivåer som orsakar sjukdomar, överkänslighet, allergier, cancer, osv är tydligen helt oviktigt. Det som är viktigt är istället det skandalösa i att deras föräldrar måste betala 15 kr om de väljer att köra dem i bilen till deras dagis.

bilarvroomvroom

Jag är fullt medveten om att det ofta är svårt att använda kollektivtrafiken till vissa platser. Det är just därför som trängselskatterna tillämpas i storstan, inte i Tjuvkil, Halsbäck eller Överkalix. Hur intäkterna från trängselskatterna används är också jätteviktigt. Marieholmstunneln är ett väldigt tveksamt projekt (även om det inte är lika korkat som Förbifart Stockholm). Finge intäkterna gå oavkortat till en förbättrad kollektivtrafik, spårvägar, cykelleder osv vore det väldigt mycket bättre. På så sätt minskar alltså svårigheterna att ta sig till dagis kollektivt eller på annat sätt.

Låt mig avsluta med ett samhällsekonomiskt resonemang. Pendlare, företag, leverantörer, speditörer, osv betalar idag stort genom att ständigt hamna i bilköer. Bensinkostnader, avgaser, slitage och inte minst tidsförluster blir resultatet. Således betalar vi redan en avgift för trängseln. Vi betalar med tid.

Vi kan nu istället välja att betala i pengar istället för tid. Skillnaden, mina damer och herrar, är att pengarna kan investeras i exempelvis kollektivtrafik, medan tiden försvinner för alltid. Rent samhällsekonomiskt är det alltså en väldigt lönsam åtgärd att införa trängselavgifter (Jonas Eliasson, transportforskare på KTH).

Och en sista sak. Det fungerar. Efter införandet i Stockholm såväl som i London, Singapore och andra städer kan vi konstatera att trängselskatten faktiskt är effektiv (Karin Brundell-Freij, konsult och transportforskare).

Konsert på Kulturhamnen

Nu är det dags igen! Efter en period där jag bara uttryckt mig kulturellt genom spexet så har det äntligen blivit dags för en liten konsert igen!

Kom till Kulturhamnen, kajskjul 46 på torsdag 18 februari, klockan 19. Då spelar jag, Alexandra Lindelöf, och dessutom en spännande dockteater! Hur ofta ser man det, liksom…?

Eftersom det är så svårt att lägga upp ett foto på något som inte inträffat än kommer här ett foto istället från en spelning i somras, på Sundsby på Tjörn. Julia Isberg fotograferade.

sundsby-mami
För att göra det hela lite spännande kommer här en lista på låtar som jag kanske kommer att spela på torsdag:

• Raketen
• Katterna i Minamata
• Cyklisten
• Spårvagnsvisan
• Hinna ifatt
• Jag skulle aldrig kasta bort nåt sånt
• Den nya restaurangen
• Hippiebarn

Kulturhamnen finns på Fiskhamnsgatan 46, hållplats Chapmans Torg.

Brytningstid

vi gräver i berget
med spadar och hackor
i strålskyddsutrustning
och gastäta jackor

vi borrar på natten
vi spränger på dan
urberget skälver
vi letar uran

vi gräver i Sverige
i strålsäker mask
snart har vi framtiden
som i en ask

men kanske vi tvekar
beslutet försvåras
när vi inser att asken
kan vara Pandoras

jonis

Allt fler bolag, svenska och multinationella, söker och får tillstånd att leta uran på svensk mark. Som miljövetare blir man lite beklämd.

Epic särskrivning

Hur lyckas man med det här? Inte nog med att man sätter ihop ”video” och ”över” med bindestreck, särskriver ”övervakat”, och dessutom trycker in en radbrytning emellan. Nån har dessutom uppenbarligen godkänt det hela och låtit det gå i tryck! För att inte tala om att nån måste ha klistrat upp det på stans alla spårvagnar!

epic_särskrivning

Fotot är taget på spårvagn 11. Nog för att det finns allvarligare saker att oroa sig över i världen, men… Hjälp.

Grattis Maria!

Igår offentliggjordes tidningen Miljöaktuellts lista på de 100 ”miljömäktigaste” personerna i Sverige. Jag blev jätteglad när jag i morse kom till jobbet och på mailen hade fått hela listan. Den toppades av en av mina idoler: Maria Wetterstrand!

Wetterstrand

Juryns motivering var ”Wetterstrand är en kunnig och lysande politisk stjärna som lägger grunden för en valsensation genom att med trovärdighet föra in nya idéer och skapa tankeströmningar i partiet”.

Vad det nu innebär att vara ”miljömäktig” kan diskuteras. Längre ner på listan fanns även personer som omskrevs i relativt negativa ordalag, som i att de hade makt men missbrukade den.

Hur som helst, de 10 översta personerna på listan var:
1. Maria Wetterstrand, språkrör (mp)
2. Johan Rockström, professor & vd
3. Svante Axelsson, generalsekreterare SNF
4. Anders Wijkman, Tällberg Foundation
5. Ola Alterå, statssekretrare (c)
6. Mikael Karlsson, ordförande SNF
7. Andreas Carlgren, miljöminister (c)
8. Lasse Gustavsson, generalsekreterare WWF
9. Anders Turesson, huvudförhandlare miljödepartementet
10. Christian Azar, professor på Chalmers

Värt att notera är den höga snoppdensiteten på de tio första pristagarna. Längre ner på listan jämnas det dock ut något. Andra roliga människor högt upp på listan är Peter Eriksson, mp (plats 12), Isabella Lövin, mp (plats 13), Pär Holmgren, meterolog (plats 14), Carl Schlyter, mp (plats 15) och Fredrik Reinfeldt, m (plats 16).

Hela listan finns på denna länk.