Då var det dags igen för Emanuel Dissar. Den här gången handlar det om ett fenomen av ganska annan dimension än utgångstvång och TV-reklam. Nämligen Words rättstavningsfunktioner.
Jag vet inte riktigt vilken filosofi som ligger bakom Microsofts utveckling av Word det senaste decenniet. Det verkar som man tror mindre och mindre på användarnas förmåga att hantera språket. När jag började använda Word (som jag motvilligt använde i stället för ClarisWorks på högstadiet eftersom skolan bara ville ha Word-filer) fanns det en funktion som hette Stavning, som låg i menyn Verktyg. (Och det funkade på samma sätt i ClarisWorks) När man använde den funktionen fick man upp en dialogruta som gick igenom de ord i dokumentet som datorn inte gillade. Man fick ändra, lägga till eller ignorera. Sådär, klart.
Men nu verkar det som att programtillverkarna förutsätter att de som använder programmen inte kan stava. Man behöver inte själv gå in och be om rättstavning, det dyker automatiskt upp fula röda och gröna linjer under orden så fort man skrivit dem. Och inte nog med det, programmet gör dessutom ändringar i texten utan att fråga! Försöker man skriva en gemen efter punkt ändrar det automatiskt till versal. Försöker man skriva kemiska ämnen, som exempelvis COH, ändras det automatiskt till ”och”. Och ständigt påpekas det att man använder uttryck som kan uppfattas som talspråkliga eller ålderdomliga i skriven text. Men so what?!? Om en mening inte tycks ha något verb så vill jag väl inte ha något verb i den meningen! Skriver jag på ett visst sätt vill jag förmodligen ha det så!
Nu går ju som tur är de flesta av de här funktionerna att stänga av. Det som irriterar mig är att de är påslagna som standard och att de flesta personer verkar använda dem utan att ifrågasätta. Risken finns att vi gör oss beroende av dem och snart inte kan tänka själva. En kurskamrat till mig blev alldeles perplex när hon upptäckte att ordbehandlaren vi hade i labbet på Chalmers inte automatiskt ändrade gemener i början av mening till versaler. Hon använde aldrig skifttangenten. Jag har också sett folk göra sär skrivningar eftersom Word stryker under det sammanskrivna ordet men inte det särskrivna.
Alla de här funktionerna är säkert jättebra att ha om man är dyslektisk eller nyinflyttad till Sverige och håller på att lära sig svenska. Men för oss andra så känns det som att de i princip orsakar dyslexi.
Det var allt för den här gången. Nu kommer jag att åka på manöver med min spexföreningen och vara borta hela helgen, så det kommer nog inga nya blogginlägg på ett par dagar. Men den som väntar på något gott…