En rysare, första delen

Igår morse åkte jag från Kortedala hem till Majorna. När jag skulle gå av spårvagnen blev jag lite förvånad att den inte stannade, men kom sedan ihåg att min hållplats blivit indragen. I den resulterande lindriga förvirringen gick jag av vagnen med den papperspåse jag hade med mig, men glömde ryggsäcken i sätet. Detta insåg jag när dörrarna precis stängts bakom mig. Jag försökte öppna dem, springa efter vagnen och få den att stanna, men det var kört.

Nåväl. Jag hade gått av vid Mariaplan, som bara är ett fåtal hållplatser från slutstationen Saltholmen. Så jag hoppade på fyra stycken återvändande vagnar, letade igenom dem och frågade förarna om de hittat någon väska när de kollade igenom vagnarna vid Saltholmen. Men utan resultat. Till slut gav jag upp och åkte, utan busskort, legitiomation, pengar, telefon, eller nycklar, till polisstationen och anmälde ryggsäcken stulen.

Efter det ganska långdragna besöket hos polisen lyckades jag leta upp Agnes, som hade en kopia av nycklarna, och spärra mitt bankkort. När jag väl kunde ta mig in i lägenheten med Agnes nycklar kom jag åt min dator och Skype, så jag kunde ringa och spärra kort och telefon. Strax senare kom Agnes hem till sig, och det visade sig att min mobiltelefon låg kvar hos henne, med tre missade samtal från ett okänt nummer. Vid det laget låg dock Telias hemsida nere, och jag kunde inte avspärra telefonen. Jag fick helt enkelt ta cykeln till Frölunda, där jag genom att legitimera mig med mitt pass lyckades häva spärren och cykla hem igen. Via Skype såg jag Agnes lyssna av min telefonsvarare, där det visade sig att en liten kille som hette Martin hade hittat ryggsäcken och lämnat den till spårvagnsföraren!! Yesssss!

Så idag vid tiotiden var jag på Hittegodsutlämningen på Drottningtorget, men de hade inte hunnit sortera gårdagens inkomna grejer än, så jag ska tillbaka i eftermiddag.

Heja Martin!