Ett litet steg för mänskligheten… ett förvirrat snubbel för Emanuel

Så var det gjort. Det här är det första inlägget på en blogg som jag lovat mig själv att aldrig starta. Men ska man syssla med att bryta löften kan man ju i alla fall se till att vara lite selektiv.

Den här bloggen kommer ha ett alldeles för stort och spretigt innehåll för sitt eget bästa. Jag kommer att skriva om rymden, miljö, musik, fysik, feminism och mansrollstänk, och allt möjligt annat. Men genom alltihop kommer det gå en röd, eller snarare grön, tråd som faktiskt kommer att gå att följa.

rymdspelning

Äsch, jag gör ändå det här mest för min egen skull. Här kommer en dikt som handlar om hur det är att vara snorförkyld jättelänge när man vet att det är ens eget fel:

jag snyter mig och snörvlar
är febrigt instabil
ont i halsen, huvudvärk
och knarkar panodil

jag ligger här i sängen
missar högskolepoäng
men jag säger som Edith Piaf
je ne regrette rien!

En kommentar till “Ett litet steg för mänskligheten… ett förvirrat snubbel för Emanuel”

  1. Det är inget fel på att blogga! Numera börjar det ju bli ute och då kan man få ha sina bloggar för sig själv utan moraliteter. Det är ett uttryck för yttrandefriheten, som att ha sin egen krönika! Släpp tankarna fria!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *