När jag kom hem från jobbet häromdagen, tror det var i torsdags, var det plötsligt ett hål i glasskivan i dörren som leder ut från trapphuset till baksidan av huset. Det såg ut lite som ett skotthål, fast utan att gå igenom hela rutan. Kanske mer som att någon slagit med en sån här i-nödfall-krossa-fönstret-med-en-hammare-hammare. Och slagit precis så löst att glaset inte krossats utan bara fått ett hål.
Konstigt, tänkte jag.
Jag tror det var morgonen efter som jag skulle ut till min cykel och upptäckte att det plötsligt fanns två hål. Den här gången tog jag en bild med telefonen.
Ett hål till, alltså. Med samma form som det första, som om en liten hård spets slagits in i glaset. Inifrån dessutom. Vilket är jättekonstigt, med tanke på att dörren bara är att öppna inifrån, det behövs ingen nyckel. När jag sedan gick ut igår, på lördagsförmiddagen, möttes jag av följande syn:
Någon hade varit på rutan igen! Den här gången var glaset bortslaget på flera ställen. Inklusive precis i mitten av det första hålet.
Jag har kanske läst för mycket Stephen King på sista tiden, men det här är faktiskt nästan läskigt. Att det är slaget inifrån betyder ju att det bör vara någon som bor i huset? Och att det är gjort tre gånger i rad med ungefär en dags mellanrum…?
Skitskumt.
I en bok jag läste nyligen fanns en historia om en författare som blev förföljd och trakasserad av en man som sedan visade sig vara han själv.
Om någon ser mig med en slå-sönder-fönster-hammare så lova att säga till mig! Fram till dess kommer jag att bestämma mig för att det inte är jag som gjort hålen, utan en mystisk främling!