That’s enough.

Jag var nyss och tränade på Gibraltargatan, och när jag kom hem, varm lite svettig och på väg in i duschen, kände jag en smått obehaglig doft i lägenheten. Vattnet på hallgolvet skvallrade om att det hänt igen, och en blick in i duschrummet avslöjade att så var fallet.

Över tröskeln till duschrummet sipprade långsamt avloppet från tio lägenheter. Det har sina sidor att bo på nedre botten… Den ljusa bollen nere till höger på bilden är inte en inmonterad golvspotlight, utan reflektionen av taklampan i vattenytan. Jag ringde hyresvärden för trehundrade gången och sa att nu är det stopp igen. Han sa åt mig att knacka på hos alla grannar och be dom låta bli att duscha. Suck.

Om det ändå bara hade vart avloppet. Men icke. Här nedan syns interiören av mitt kylskåp. Och vad är det för speciellt med den, kan man fråga sig. Uppmärksamma läsare kan konstatera att den lilla lampan inte lyser, vilket beror på att kylskåpet inte går. En timer gör att det bara går i en halvtimme åt gången, eftersom det enbart kan köras på högsta effekt, vilket gör om det till en frys.

Och här nedanför ser ni fönstret i vardagsrummet. Efter att ha ringt och tjatat oräkneliga gånger om att fönstret inte gick att öppna kom det en vaktmästarsnubbe och försökte fixa det, men det var för tungt så han orkade inte och fick åka hem. Ett tag senare ringde jag igen, och då kom en annan vaktmästaresnubbe och orkade inte heller, och fick också åka hem. Proceduren upprepades, och till slut kom två vaktmästarsnubbar, och orkade nästan. När dom tog hjälp av nån tredje snubbe så funkade det. Men nu går fönstret inte att stänga. För att överleva vintern har jag fått fylla skarvarna med kläder, se nedan.

Men vad bekommer mig allt det här? Ringa! Hahaaa! För jag ska snart flytta! Till en jättefin liten studentlägenhet på Birger Jarlsgatan (!) i Majorna. Så då kan avloppet bubbla och rinna över hur mycket det vill, I won’t be there!