I min jakt på ett eget liv och en pånyttfödd identitet det senaste halvåret har jag bland annat försökt förnya och utvidga mitt musiklyssnande. Det har lett till att jag fått upp ögonen för tre tidigare okända artister, som jag nu lyssnar till nästan dagligen. Dessa tre är, i bakvänd ordning:
På tredje plats… Loreena McKennitt!
Blev nyligen introducerad till denna artist av en vän. Sjunger keltiskt material på ett ganska klassiskt keltiskt sätt, som är helt överjordiskt vackert. Blandar eget och traditionellt material, och för in element som känns indiska och arabiska. Spännande och vackert!Och på andra plats kommer… Carrie Hassler & Hard Rain!
Jag hörde en låt av Carrie Hassler på radion, och blev med ens blixtförälskad! Har aldrig tidigare lyssnat nåt direkt på country/bluegrass, men har det senaste året blivit alltmer nyfiken. Lugna låtar blandas med riktig hardcore-bluegrass, med banjo- och steelguitarsolon som får en att undra om det är anatomiskt möjligt att spela så fort. Carrie Hasslers röst och texter är helt fantastiska. Men förstaplatsen knips av… Raymond och Maria!
De har mig veterligen inte släppt nån skiva sen 2006, men jag har missat dom totalt med undantag för tröjlåten när den kom (som gjorde att jag klistrade fast mig vid radion redan första gången jag hörde den). Så kom jag över deras första skiva och smälte totalt. Köpte deras andra från CDON, och var ohjälpligt fast. Jag kan inte beskriva vad det är med dem som förtrollar mig så totalt, men kanske är det deras naivistiska och lite sorgsna sångstil kombinerat med enkla med geniala gitarrkomp och underligt vackra texter som är så gott som befriande från kärlekstemat.
