Gården där jag bor har det senaste halvåret blivit hem för ett stort antal barnfamiljer (samt ett kollektiv med åtta ryska män i en tvåa!), vilket har medfört att det blir lång väntetid på att få använda tvättstugan. Förra veckan tyckte jag att jag hade jätteflyt när jag lyckades boka en tid bara fyra dagar framåt, den 31 september. Men när jag kom dit med min överfyllda tvättkorg upptäckte jag varför den dagen varit ledig…
September har ju bara trettio dagar! För ett ögonblick stod jag förvirrad och liksom förstummad inför universums komplexitet och att dagen jag bokat tvättid inte var reell, utan bara existerade imaginärt.
Men då hade jag ju redan rivit upp alla sängkläder, och jag hittade inget annat underlakan. På kvällen försökte jag kapa tvättstugan efter sista tvättiden, men nån annan hann före. Så det blev till att plocka fram min gröna gamla sovsäck.
Igår kväll försökte jag igen, och lyckades få in min tvätt i tvättmaskinerna innan nån annan, vid ungefär halv tio. Men apparaterna i vår tvättstuga tar ett bra tag på sig, så vid halvtvåtiden på natten orkade jag inte vänta längre, utan plockade ut den fortfarande lite fuktiga tvätten, tog hem den till lägenheten och gick och la mig i sovsäcken igen.
Men inatt blir det riktiga lakan.