Siste dagen i Norge

Og idag prøver jeg å skrive et innlæg helt på norsk, uten hjelp fra ordbok! Dette er den siste dagen jeg er her i Hedmark. Det er snø overalt her, og en følelse av jul begynner og indfinne seg. Jeg var ansvarlig for morgensamlingen denne morgen, og passede pa å si hei da til eleverne. Og synge en sang, om julenisser og reinsdyr. Dere som hørt meg innen vet hvilken sang jeg mener.

Omtrent fem uker har jeg vari her nå. Jeg er fornøyd med tida på Solbakken, og arbeidet mit er nesten ferdig. Jeg håper kjøkkenet kommer fortsette lage vegetarmat en gang i uken, og at det blir godt.

Bygningen til høyre er Elisabethstua, mit hjem de seneste fem uker.
Bygningen til høyre er Elisabethstua, mit hjem de seneste fem uker.

Spisede pizza nere på byen igår, med foreldrerne mine. Og da skønnte jeg hvorfor jeg ikke har spist ute noen gang tidligere i Norge. En pizza kostet 120 kroner. Norske kroner. Tilsvarende omtrent 140 svenske… Og da var det uten drikke. Drikken kostet 40 norske kroner til, tross at det var brusvand… Totalt 185 svenske kroner, sammenlignet med omtrent 60-70 kroner i Sverige. Icke noe for en fattig student.

Nå er det kun en siste ting å fortelle. Jeg skal knuse en myte som svensker har om Norge. Og det er… at IKKE NOEN i Norge sier “kjempegreit”! Greit betyer “helt okay”, så att si kjempegreit er som att si “Jätte-helt okay” på svensk. Pass på det hvis dere reiser til Norge noen gang.

Så nå, farvel Solbakken! Takk for denne tida! Og en gang for alle, undskyld min dårlige norsk…

Dagens norske ord: vifte
(betyder fläkt)

Andrapris i lokalkännedom

I morse hade vi en frågesport, både elever och lärare och annat löst folk som uppehåller sig på skolan (jag, till exempel) om kommunen jag bor i, Sør-Odal. Vi var väl drygt 30 pers, inräknat lärare. Och tro det eller ej, jag kom på andra plats! Tyvärr var det två som kom delad förstaplats, och det fanns bara två priser. Men i alla fall! Lite stolt blir man ju.

Utredningen börjar faktiskt bli färdig nu. Det som är kvar är bedömning av alla miljöaspekterna, och att titta på lagar och efterlevnad. Det är just lagbiten som är den kniviga biten. Lagtext är svårläst, även på svenska…

Jag fick ett plötsligt behov av att skriva en limerick idag. Det kanske är ett tecken på hemlängtan. Här kommer den.

fiskare_1153384091

jag känner en kille från Götet
som tröttnade på feskartjôtet
ville bli något coolare
men då sa hans polare
att killen var helt bakom flötet

Dagens norska ord: kjøttmeis
(betyder talgoxe, eller egentligen köttmes! Blä.)

Från Norge till rymden och tillbaka igen

I torsdags morse gick jag upp kvart i fem. Då hade jag ägnat en stor del av natten åt att jaga den mus som under onsdagen förskansat sig i mitt rum. Flera gånger trodde jag att jag fått ut den, men först vid tvåtiden lyckades jag få den att panikartat springa ut i korridoren för att istället prova lyckan hos min granne Henrik.

Hur som helst, jag kom i alla fall på en buss ner till Oslo, där jag hoppade på Swebus, och strax före tolv var jag framme i ett regnigt Göteborg. Men det gjorde inget att det var regnigt. Jag tog sjuan till Wavrinskys plats och skyndade mig till Geovetarcentrum, där ett stort seminarium om astrobiologi snart skulle dra igång.

Astrobiologi är läran om liv i universum, livets uppkomst och utveckling, och vart livet tar vägen. När jag fick deltagarlistan till seminariet blev jag först lite småskraj, för så gott som alla på listan hette Doktor nånting eller Professor nånting. Och så jag. Ansvarig för hela grejen var Maria Sundin, som vid sidan om Marie Rådbo tillhör Göteborgs mest kända astronomiprofiler.

Seminariet bestod av korta föreläsningar om vitt skilda ämnen. En kul grej med astrobiologi är just att det är så brett. Nån pratade om hur vi ska göra för att föra tilllbaka prover från Mars, en annan om hur geologiska formationer på Mars och Svalbard är nästan identiska, en annan om homokiralitet (hur DNA-strängar och sånt böjs) och en massa andra grejer. Väldigt intressant var det i alla fall. Synd att jag sovit så lite…

När jag så kom hem till min lägenhet för att sova visade det sig att jag glömt min nyckel i Norge, så jag fick vackert leta upp en vän som hade vänligheten att hysa mig under natten. Sov till slut hos Isabel på Wendelsbergs folkhögskola.

Nästa dag ägnade jag åt handledarprat, uthämtning av böcker på Universitetsbiblioteket (så jag kan bli färdig med det här examensjobbet snart), uthämtning av godkänd tenta (puh) och diverse annat akademiskt, innan jag till slut träffade en Karolina som jag åt grymt god middag med på Kellys, innan vi gick och såg en dansföreställning på Pustervik. Vi skildes åt i regnet och jag begav mig mot Drottningtorget för ytterligare ett möte, som jag inte tänker skriva mer om här.

Dagen efter; Tjörn. Sen en fantastiskt kul revy på Aftonstjärnan med mina päron. Starkaste upplevelsen stod min idol Christina Kjellsson för. Jag är så glad att jag faktiskt lyckades komma åt sista biljetten till föreställningen! Natten tillbringades återigen hos Isabel, och först idag, på söndag, lyckades jag komma in i lägenheten tack vare min snälla hyresgäst. Imorgon ska jag redovisa det jag hittills kommit fram till i mitt projekt, innan jag kastar mig på en buss mot Oslo igen. Då får vi se hur det gick med musen.

Varning för farliga föräldrar!

Idag tog jag en lång promenad. Tänkte gå mot det berg som jag tror är Granberget, det högsta berget här i Sør-Odal. På vägen dit passarade jag genom ytterkanten av kommunens huvudort Skarnes, och gick där förbi en låg- och mellanstadieskola. Jag har sedan jag kom hit tyckt att luften i Skarnes är dålig (på grund av riksvei 2 som passerar igenom samhället) men när jag gick förbi den här skolan höll jag på att tappa hakan.

En lång lång bilkö stod med mullrade motorer precis vid kanten av skolgården! Jag undrade först varför den stod där, om det hänt nån olycka eller om nån fått motorstopp. Sen insåg jag att det inte alls var en bilkö. Det var en lång lång rad med föräldrar
som väntade på sina barn. Med motorn på! Det var säkert 40 bilar där! Alla stod med påslagna motorer och släppte ut avgaser ungefär i andningshöjd för de hundratals barn som lekte på skolgården två meter därifrån. Jag höll andan när jag gick förbi för det luktade totalt avgasbäver.

Hur tänker man som förälder när man gör så? Tänker man överhuvudtaget? Vill man skydda sina barn från att behöva ta den hemska bussen, och istället gasa ihjäl dom? Jeg skjønner ikke!!

Man borde utföra lite civil olydnad och byta ut alla bilarna mot nedanstående bilmodell.

img_48955f4585499

Dagens norska ord: snømus
(betyder vessla)

Brrrrrrr!

Nog för att jag inte är speciellt långt norrut egentligen (Skarnes är ungefär i höjd med Karlstad) men idag är det kallare än vad det var nån gång under förra vintern i Göteborg. Det kanske är inlandsklimatet som spelar nåt spratt, vad vet jag, men just nu känns det rent arktiskt. Sitter invirad i en filt och jobbar, se nedan.

brrr

Förmiddagen har jag spenderat i skolans kemikalieförråd och försökt göra en förteckning över alla färgburkar, lösningsmedel, tapetklisterförpackningar och Roundupflaskor. Hade varit lättare om inte alla burkar varit halvfulla.

Två korta norska ord som är svåra att använda är hvor och hvis. Hvor betyder antingen var, hur eller vart, beroende på sammanhang. Aaarrggh! Har blivit pinsamma felsägningar mer än en gång. Hvis betyder om. I alla fall ibland. Jag har fortfarande inte riktigt fått klart för mig när man kan säga hvis och när man inte kan det. Också en källa till rynkade norska pannor.

Dagens norska ord: Potetgull
(betyder chips)

Norsk innebandy och geografiska avstånd

Jag har börjat gilla norsk innebandy nu. Jag ska inte försöka gå in på att förklara reglerna, för det tog mig två veckor att förstå dom helt och hållet. En annan sak jag inte fattade varför folk ropade “En öl!” så fort första laget gjorde mål. Är det en norsk tradition att att alltid beställa in öl vid första målet? Efter ett tag fattade jag; “En, null”. Aha. Ett noll.

Innebandy är kul. Yoga också, som jag smiter in på en gång i veckan här i skolan. Så jag gör solhälsningar medan snön faller tungt i mörkret utanför. Det fick mig att skriva en dikt.

hur har du det i Indien?
här i Norge är det bra
snart ska jag åka hem igen
men inte nu
inte idag

här är kallt men fint att bo
här gnistrar snön som diamanter
här finns varg och björn och lo
men det är ont om elefanter

varje vecka gör jag yoga
och då tänker jag på dig
undrar om jag skulle våga
yoga med en indisk tjej

hur har du det i Indien?
här i Norge är det bra
snart ska jag åka hem igen
men inte nu
inte idag

norsk-elefant

Dagens norska ord: rumpetaske
(betyder magväska, du vet såna där man hade på 90-talet)

Termosofi

Termosofi är en förkortning för termodynamisk filosofi. Just nu är det det i alla fall. Jag håller som sagt på att kartlägga energianvändningen här på Solbakken, och det är lättare sagt än gjort. Försök själv att analysera en bunt med norska elräkningar så får du se.

I alla fall, det här är rätt spännande. Hur tänker man egentligen när man vill ha varmt och mysigt i ett hus? Jag menar, man kan ju inte frysa ihjäl med syftet att minska elförbrukningen heller. Alltså kan vi inte minska vår elförbrukning, för då svälter vi ihjäl. Eller? Här kommer ett tankeexempel.

1. Vi behöver el så vi kan värma upp vårt hus.
Eller hur? Ja. Såklart. Eller? Hmm. Egentligen räcker det väl med att vi KAN värma våra hus. Hur dom värms spelar väl egentligen ingen roll. Vi skulle alltså kunna värma våra hus med fjärrvärme, bergvärme, kottar eller vad som helst. Alltså kan vi förenkla påståendet ovan till.

2. Vi behöver värma våra hus.
Right. Det är klart vi behöver värma våra hus. Annars fryser vi ju ihjäl, haha. Hrmm. Eller? Måste vi verkligen värma våra hus? Egentligen inte. I alla fall inte mer än en gång. Kanske är det enklare än så.

3. Vi behöver ha varma hus.
Egentligen är det väl det vi är ute efter. Bygger vi ett hus på ett sätt som släpper ut minimalt med kyla behöver vi inte ens värma det. Det räcker med att vi är i det, vår kroppsvärme håller det varmt.

Plötsligt har vi minskat energibehovet till… ja, kanske en trettiondel (löst räknat)? Och vem vet, det kanske finns ytterligare steg at ta. Typ “Vi behöver hålla oss varma – ta på dig en tröja” eller nåt.

Poängen med det här är inte att det är svårt. Det kan ju varenda sjuåring räkna ut själv, det som står här ovanför. Fine. Så varför går saker så långsamt? Varför fortsätter man bygga hus som värms med direktvärkande el? Det är ju lite som att envisas med att springa ett marathonlopp i ett par gamla tunga gummistövlar när man har ett par fina gympadojjor stående.

Jaja, det går säkert att hitta ett eller annat skäl till det, om man verkligen anstränger sig. Jag blir bara så förvånad när man inom stora organisationer inte anser sig “ha råd” att inte slösa bort en massa energi och pengar. Jaja. Här i Norge är man åtminstone ärliga. Följande skylt sitter vid den stora monsterspisen i köket här på skolan:

DSCF3033

Dagens norska uttryck: Tommy og Tigern
(Kalle och Hobbe)

Tone känner Sven, men känner Sven Tone?

Efter att ha börjat finna mig tillrätta så smått i här i Hedmark har jag börjat fundera hur relativt stor plats Sverige och svenskar har i den norska kulturen. Jag var på en lokalrevy igår (revytraditionen är mycket starkare här i Norge, och det är en väldigt kul tradition!) i gympasalen på en högstadieskola här i Skarnes. Det första som slår en är hur mycket svensk musik som används (och det gäller HELA Norge). Abba, Lena Ph, svenska nationalsången… Dessutom en sketch som handlar just om Sverige och norrmännens förkärlek för att åka över gränsen och fylla bilen med sprit och fläsk. På teaterskolan där jag jobbar är också svenskar ett ofta förekommande ämne både på scenen och i samtal. I tidningarna har jag sett flera artiklar om Sverige, händelser som aldrig skulle hamna i svenska tidningar om de inträffat i Norge.

Och i uppehållsrummet i huset där jag bor ligger ett tiotal DVD-filmer, varav hälften är svenska. Robert Gustavsson är tydligen jättepopulär här. Och, handen på hjärtat, hur många norska komiker känner vi till?

Överhuvudtaget finns det massor av svenskheter här. Norrmän kan svenska som vi kan engelska. I alla fall förstår de svenska felfritt. De vet vad som händer i Sverige och har helt enkelt en stark relation till det svenska. En relation som vi saknar. Kan vi norska nationalsången? Vet vi vem som är statsminister? Kan vi säga några kommuner? Fylken? Hur många norska sånger kan vi? Artister? Filmer?

Det är lite pinsamt egentligen. Våra grannar vet en massa om oss. Men vad vet vi om dem?

Dagens norska ord: lyspære
(betyder glödlamp)

Norska tredimensionella åkrar och en dikt

Det här inlägget skriver jag främst för att jag vill få ut en dikt som jag skrev igår kväll, men när jag ändå skriver tänkte jag passa på att berätta om en spännande grej jag upptäckte i lördags.

Jag tog bussen in till Oslo för att jag skulle ha en spelning där på kvällen (som för övrigt gick helt awesome, norsk publik vet verkligen hur man lyssnar på visor!) och på vägen la jag märke till att åkrarna här i Hedmark ser helt annorlunda ut än åkrarna hemma i sydsverige. Här är åkrarna tredimensionella. Eller alltså, de är som tvådimensionella ytor utsmetade över en tredimensionell struktur. Eh. Vad jag menar är att de böljar. Ungefär som hobbithålor i Fylke. Men de är fulla med plogfåror så de måste ju ändå gå att plöja med jordbruksmaskiner. Undrar varför vi bara har platta åkrar i Sverige? Var landskapet platt från början? Nä, jag har cyklat mycket i bergiga landskap i Sverige och har aldrig sett såna här åkrar. De är jättevackra. Skulle vilja se dem strax innan de ska skördas.

Nåväl, här kommer dikten jag skrev igår kväll. Jag funderade på vad som skulle hända om man började med att skriva om det absolut pyttelillaste man kunde komma på och sen skrev om större och större saker fram till det absolut jättestörsta man kunde komma på. Och såhär blev det. Men först;

Dagens norska ord: Søppel
(betyder avfall)

…………….

en kvark sa till två andra kvarkar en dag
“vi kanske ska bilda en grupp, ni och jag”
så dom slog sig ihop och blev en proton
som satt mitt i kärnan utav en atom

atomen var kväve, och det var ju bra
för molekylen, som den satt i, var
ingenting mindre än just DNA
som låg i en cellkärna, och just idag

simmade cellkärnan runt i en cell
och cellen var del av en liten bit mjäll
som föll från en tant när hon kokade sås
i ett kök i en villa i staden Borås

Borås är en tätort, och räknas ibland
som näst största stad i Västra Götaland
som ligger i Sverige, som är vad man vet
ett land i Europa, på våran planet

en bit ifrån Jorden så ligger vår sol
som vi snurrat exakt ett varv runt sen i fjol
och solar finns många i våran galax
ja, i Vintergatan, som är en slags

del av galaxhopen, den där vi bor
som är del av en superhop, som är så stor
att jag knappt kan förstå det, här i mitt rum
men inte så stor som universum!